Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
hon. År det icke tänkbart att hår finnes någon uppgift, som
i sekler väntat på den bildade qvinnan? någon befattning
som icke finnes till, emedan hon ej har sökt den? en ny väg,
på hvilken hon kan tjena samhället, menskligheten och Gud,
utan att gå mannen i vägen?
Eller låtom oss tänka oss barnet, framsläpadt inför rätta
att ransakas, bringas till bekännelse, dömas och straffas: vore
det något motbjudande, något för qvinligheten sårande i att
här finna en moder, eller en med en moders hjerta begåfvad
qvinna i domarens ställe. Låtom oss tänka oss
förliknings-mål: vore det qvinnan ovärdigt att här uppträda
medlande, försonande? Eller vore det ett oqvinligt åliggande att
besöka dem, »som sitta i häktelse», söka bringa syndare till
ånger och bekännelse, eller medverka till att de oskyldigt
anklagade blifva frikända?
Och till sist ännu en fråga: Vore det något stötande i den
tanken at.t qvinnan kunde få en röst med vid afgörandet af
lagstiftningsfrågor, som beröra de områden, hvilka redan nu
anses påkalla hennes verksamhet i lika hög grad som
mannens, t. ex. inom undervisningen, fattigvården, sjukvården, m. m.
Lemna vi Rättsväsendet ooh kasta en blick in på Kyrkans
af ålder fridlyst kallade område, ehuru väl knappast något
varit skådeplatsen för så häftig och så oförsonlig strid, så
uppstår ofrivilligt den frågan, om vi ej äfven här se framför oss
ett af dessa »seklets barn», hvilkas i förtid åldrade och
förhårdnade anleten bära vittne om att aldrig ha varit helgade
af en moders kyss; hvilkas själar röja spåren både af
faders-myndighetens kärleksfulla men på lydnad allena grundade
välde och af den pedantiska skoltuktens ferla, men
ingenstädes af den kärlekens, på en gång straffande och försonande,
lindrande och frigörande makt, som modershjertat allena
förmår utöfva? Det ena spörjsmålet leder till det andra och vi
våga uttala äfven detta: Är det ej möjligt att det 19:de
seklets kyrka kräfver något af denna moderliga omvårdnad som
den första christna kyrkan tog i anspråk? några af dessa
uppfostrarinnor, som Paulus räknar bland »sina medarbetare
i Christo»? om hvilka han. säger: »de hafva mycket arbetat för
oss, (Christus och församlingen); undfår dem såsom de heliga
höfves/» och hvilka han ger det kraftiga intyget »att de
utmärkte äro bland apostlarna?»
Men skulle också dessa spürjsmål en gång af framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
