Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
jakande besvaras, så skall dock qvinnan lika litet här som på
närgot annat af andens områden göra alldeles detsamma som
mannen eller gå honom i vägen. Hon skall säkerligen icke
eftersträfva några biskopsstolar eller högre embeten, hon skall
troligen ej officiera vid den offentliga gudstjensten; men hon
skall inom undervisningen och själavården göra allt det som
mannen lemnat ogjordt, rensa de åkrar, som ovännen besått
medan han sof, upprycka tornet, som förqväfver den goda säden,
beså de små tegar, som undfallit hans mera i stort seende
odlareblick. Iion skall slutligen äfven deltaga i kyrkans inre
utvecklingskamp och dervid representera den sidan af
mensklighetens troslif och af tidens religiösa behof, som hittills
knappast egt någon målsman.
Man skall invända att mycket af livad vi här antydt kan
göras och redan göres frivilligt, utan att staten behöfver
bereda undervisning eller dana nya institutioner derför. Men
äfven antaget att så vore: är denna frivilliga verksamhet
tillräcklig, vare sig extensivt eller intensivt? är den ej i
allmänhet ogerna sedd af de offentliga myndigheterna? ofta och ej
utan skäl motarbetad emedan den stundom, i brist på
kunskap och erfarenhet missriktas? Och slutligen: har staten
rättighet att fur något samhällets kraf lita på opröfvade, frivilliga
arbetskrafter, bland hvilka så väl tillgången som dugligheten
äro beroende af slumpen? har den rättighet att vänta frivilliga
uppoffringar för allmänt väl af samhällsmedlemmar, hvilka
den förnekar den upplysning, som allena ger insigt om hvad
allmänt väl kräfver? och till sist: har den rätt att lemna
någon enda af de krafter, som den erkänner vara behöfliga för
det stora samhällsarbetet, oodlade? Yi känna ej mer än ett
svar på dessa frågor.
Återstår då philosophens strängt förbjudna område. Skola
vi våga att rikta ett spörjsmål äfven dit och fråga, om ej också
här finnes något ogjordt att göra, något föraktadt eller
förnedradt att upprätta; något fiendtlig! att försona, något
söndradt att ena, några skärande missljud att ujyplösa i
harmoni? Och slutligen, om så vore, skall man anse detta
såsom en ovärdig, en »omöjlig» uppgift för en ädel och
begåfvad qvinna?
Men låtom oss stanna här. Mången skall anse oss
redan hafva gått alltför vida, och le åt våra djerfva
förutsättningar. De kunna visserligen innehålla många misstag, många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
