Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73’
brukas, att bruka, det är att öfva dem, öfva är att
tillfredsställa, att tillfredsställa slutligen är att stegra på en gång
förmågan att producera och att förbruka — att gifva och
emottaga. Ty »de rikaste medfödda anlag» säger Goethe, »löpa
fara att förvillas eller att förtära sig sjelfva, om man ej ger
dem en verksamhet, som ständigt återförnyar den förbrukade
kraften och regelbundet utvecklar och stegrar dem.
Intelligensen i dess högsta potens är den, som absorberar, med sig
införlifvar allt, icke allenast utan att derigenom det ringaste
försvaga sin ursprungliga egendomlighet, hvad man kallar
karakteren, utan tvärtom just derigenom ger denna karakter
dess sanna styrka, anlagen dess fullständiga utveckling.»
Hvilka reformer innebära ej de simpla orden »allt i sin tid!»
utropar Mr. Modeste. Se der i sanning en normal, en sannt
vetenskaplig metod, det naturliga systemet för all uppfostran.
M:lle Marchef Girard utvecklar under framläggandet af
detta system och i arbetet för sin uppgift såsom tänkare och
skriftställare en karakter, hvars förnämsta och prisvärdaste
egenskap är just denna förmögenhetemas jemnvigt, denna
själens harmoniska utveckling, som hon med skäl uppställer
såsom det högsta rnålet för all uppfostringskonst, och
hvilken vi lika så gerna kunde uppställa såsom målet för alla
våra önskningar här i lifvet. Vid hvarje steg igenkänner
läsaren en upphöjd, sjelfständig och rättsökande ande, full
af kunskap, en kunskap, som inhemtats så väl ur böckerna
som ur lifvet under det kärleksfulla studiet af barnets själ,
under den ständiga fina iakttagelsen af dess karakter och
hela lif. Boken talar dessutom på hvarje sida om det hos
författarinnan djupt inneboende begäret att vara sina
medmenniskor nyttig; ofta utstrålar den äfven något af denna inre
glöd, som fordras af hvarje andens arbete, emedan utan den
allt är dödt, och med densamma allt får lif. — Korteligen,
tillägger nationalekonomen-recensenten, afhandlingen om.
De menskliga för mö g enheterna skall försvara sin plats inom
den litteratur, som har till ändamål att befordra den allmänna,
välmågan eller såsom vetenskapen uttrycker sig.
»Nationalrikedomen» och den skall göra det med all heder, i det den,:
i sin mån bidrager att minska de oerhörda kapitalförluster,
som innebäras i döds-och sjuklighetsprocenten bland de små
barnen, i det den söker dana ett sundare och kraftfullare;
uppväxande slägte, bättre egnadt för lycka och välmåga, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
