Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81’
så skönt och målande beskrifna af hans vän och själsfrände,
att vi ej tveka att. anföra det.
»Hans snille», säger förfin, »var en lågände, till siareförmåga
stegrad känsla, som omedelbart förnimmer, som slående och bländande
frambryter, såsom blixten från en elektrisk himmel —––-
Genom hans ej mindre mångsidiga bildningsgåfva än den slipade
diamantens skilj da facer, bröt sig utom dess det rena ljuset i alla
färger; hvarje stråle var väl för sig skön, men för att riktigt fattas
måste alla förenas i sin gemensamma brännpunkt — och denna är hos
Geijer ehristen domen. På författare lia i få ord uttalat så många och sä
stora sanningar, som Geijer: men få äro ock genom denna ordkarghet
lättare att missförstå och misstyda. »Men det dunkla hos Geijer kom
sig icke af grummel, utan djup», vittnar samme man, som lärde, »att
det dunkelt sagda var det dunkelt tänkta». I Geijers sista filosofiska
skrift, Thorild, innefattande hans vetenskapliga trosbekännelse,
förklarar han filosofien oförmögen att lösa lifvets gåtor och besvara
mensklighetens högsta frågor. Förnuftet var för honom endast själens öga,
men för att se erfordrades derjemte en andlig sol. Bet är denna
sinnets ödmjukhet, som ej vill upphäfva sig till det helas medelpunkt,
som ordnar Geijers hela rastlösa sökande till ett så skönt, så rent
menskligt helt, hvarförutan snillet endast förblir en skiftande Proteus
eller en fallen vid stoftet fängslad Prometheus. Denne den vise Bacos
lära, att snillet endast herrskar genom lydnad ior högre lagar, utgör
grundtanken i all historisk forskning, så väl den, som vänder sig åt
den Eviges uppenbarelse i naturen, som i tiden.»
Nu var Geijers lefnadsmål funnet. Med tillhjelp af de
omfattande förstudierna i vetenskap och konst, ansåg han sig
kunna börja sin egentliga bana som historieskrifvare och
lärare, och, målet en gång funnet, afstod han ej derifrån. Oaktadt
ban flera gånger kallades till höga äreposter inom staten och
kyrkan, emotstod han alla lockelser, som kunnat draga honom ifrån
sitt kall. Huru rikt begåfvad han var, insåg han nemligen att han
ej kunde passa för allt, och förblef orubbligt trogen sm
vetenskap. Att han någon gång såsom Upsala Universitets
målsman bevistade riksdagarne, torde ej kunna anses för en afvikelse
ifrån hans kall. Att ett helt lif qvarstanna inom ett mindre
samhälle, utan att emellanåt blanda sig i det rörliga lifvet, är att
tillstänga i stället att vidga sin andeliga synkrets och det höfves
ing en, minst vetenskapsmannen, hvars uppgift är att vara i
spetsen för tidens framåtgående.
Geijer säger sjelf: »jag är uppvuxen vid dans och musik
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
