- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
82

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82’

och hans minnestecknare tillägger »en oförgänglig harmoni
inströmmade i hela hans väsende redan vid lifvets morgon.»
Denna harmoni fick tidigt rhytm och flygtoch utströmmade i
toner så rena och klara, så äkta nordiska, att de mäktigt
anslogo nationalsinnet. Ingen som blott läst »Vikingen»,
»Odalmannen» och »Kolargossen» lärer väl kunna glömma det
gripande intrycket af dessa dikter. Men för Geijer var diktens
språk icke tillräckligt rikt att ensamt kunna tolka själens
innersta tankar; för dem fick han endast form och färg i det
på en gång andeligaste, mäktigaste och till hjertat mest
talande af alla uttryckssätt — musiken.

Fries säger härom: »Äfven den bundna, till ord stelnade formen
passade icke mera till den fria andens snabba flygt; detta förbiskvmtande
panorama kunde endast troget återgifvas i de oändliga tonernas
böjligare svall, lledan i barndomen invigd i den sköna konsten att
stämma tonerna efter själens eolsharpa, upphann Geijer i musiken
sannt mästerskap, och i lians kompositioner uppträder för hvar
yngling, om lian hjerta har, en ny, tjusande diktens verld. Så
förklingade under Geijers fria, ej upptecknade fantasier många stora tankar,
många sköna bilder, som aldrig iklädde sig åskådelig gestalt. Ännu
vid lifvets afton, då den fordna själsspänstigheten och lefuadsmodet
sjunkit, liördes den gamle i skymningen anslå milda ackorder såsom
preludierna till en högre verld. Ty hvarje handling af Geijer innebar,
jemte ett uttryck af det närvarande, en aning af ett högre
tillkommande.»

De egenskaper, hvilka göra Geijer till den erkändt
förste inom den historiska forskningsarten, är enligt Fries, först
»den stora klarheten, som utmärker hans snilles kraft; vidare
hjertats värma, samt slutligen gestalternas friskhet, som
uppträda tvagna i lians rena fantasis rika källa.» — — —–

>>I afseende på den historiska konsten är han således, om oss
tillåtes detta uttryck, mera en musikalisk än en plastisk konstnär.
Hans frfimställniug liar icke denna episka gång med lugn och
åskådlighet hänförande, utan mera en lyrisk karakter af en på vissa
punkter sa,inlad, plötsligt frambrytande, mer till inre känslor talande
styrka. Äfven häruti är lians karakter rent svensk, och hans
egentliga fält var ock fäderneslandets häfder, och bland dessa är det
förnämligast hans eget inres djupa sympati med ämnet, som utgör
den hemliga trollkraften i ha,iis framställning. Med så rörande drag
har ingen tecknat nordiska naturens egenheter, icke blott dess före.
träden, utan tillika dess vådor, på en gång lifvande oeh varnande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free