Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97’
missförhållanden ha de enskildta för folkuppfostran nitälskande
sällskaperna mångdubblat sin verksamhet och bland annat
för de barns räkning, som tillhöra samhällets uslaste klass,
inrättat ett slags egna skolor, trasskolor, »ragged schools»,
kallade. Att denna idé är mycket lämplig, så länge ingen
obligatorisk folkundervisning finnes, tyckes temligen afgjordt.
Små halfvilda menniskoexemplar, som blygts att infinna sig
i de undervisningsanstalter, der barn af en mera välbergad
klass utgöra majoriteten, ha kommit hoptals till dessa nya —
enligt hvad ock namnet antyder — för dem enkom inrättade
skolor. Genom för saken nitälskande menniskovänners
outtröttliga och välberäknade bemödanden har man lyckats
vinna många föräldrar för saken, men mycket återstår ännu att
göra, innan det åsyftade ändamålet ernås. Ty ännu gifves
i landet milliontals barn, — till hvilket antal London,
relativt till sin folkmängd, lemnar deri största kontingenten —
som ingen undervisning erhålla, eller som blott undervisas i
förbrytelsernas elementarlära, som gå i det moraliska
förderfvets skola i hemmen, på gator och gränder, på vägar och
stigar. Jag frågade en gång en ledare för en trasskola i
London om det inflytande, som dessa institutioner utöfvade. »De
göra mycket godt,» svarade han, »men om vi samla
hundradetals barn i dessa skolor, svärma tusentals omkring på gator
och gränder, emedan deras föräldrar ej vilja skicka dem till
oss.» Det tyckes derföre vara klart, att så länge ingen
obligatorisk folkundervisning finnes i England, alla de prisvärda
ansträngningar, som afse att sprida christendom, upplysning
och sedlighet till alla samhällsklasser, väl kunna uträtta
mycket godt, men ej upphinna det åsyftade målet.
Det är ej allenast den för det engelska folket så
karakteristiska ömtåligheten om den personliga friheten och
sjelf-ständigheten, som lägger hinder i vägen för stiftandet af en
lag, den der ensam kunde afhjelpa de ofvan anmärkta
olycks-bringande missförhållandena. Frågans lyckliga lösning
motverkas äfven genom den starka motvilja dissenters,
allmänne-ligen taget, hysa för statens inflytande öfver folkskolorna.
Dissenterförsamlingarna inrätta nemligen skolor för de lägre
klasserna, utan att vilja mottaga något understöd af staten,
emedan de förutse, att ett sådant mottagande skulle förläna
statskyrkan inflytande öfver den religiösa undervisningen.
Detta faktum röjer tydligt dissenter-församlingarnas misstänk-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
