Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100’
liga deltagande i undervisningen, hvarigenom engelska
gent-lemen och ladies så fördelaktigt utmärka sig. I England
funnos nemligen redan år 1858 icke mindre än 33,872
söndagsskolor med 2,411,554 barn samt 2,036 aftonskolor
med 58,975 barn. Lärarne och lärarinnorna vid dessa
undervisningsanstalter äro, som bekant, frivilliga. Ifvern att på
detta sätt bidraga till sina mindre lyckligt lottade
medmenni-skors upplysning och förädling är så allmän bland de unga
herrarne och damerna i England, att tillfällena till
undervisningens meddelande långtifrån motsvara den starka
efterfrågan. »Jag kommer ej att undervisa i någon söndagsskola,»
yttrade till mig en engelsk yngling en gång; »de äro så
många, som hålla sig framme, när någon klass blir ledig, att
ingen blir öfver för mig.»
Det kan ej nekas, att den stora olikhet, som i detta
afseende eger rum mellan England och Sverige, vittnar mycket
till den engelska nationalkarakterens fördel. I vår
hufvudstad och i ett mindre antal kommuner i landsorten ha väl på
senare tider en del sådana skolor bildats, men det varma,
lefvande intresset för undervisningens meddelande finner man
hos oss ganska sällan; åtminstone förekommer den endast i
några få undantagsfall hos svenske män och ynglingar. Man
skulle helt säkert i de flesta fall väcka en för sig sjelf föga
smickrande förvåning, om man föresloge en ung svensk att
deltaga i ett dylikt kärleksverk, som förekommer den unge
engelsmannen så naturligt, att han, liksom den unga
engelskan, till och med såsom frivillig lärare infinner sig i
tras-skolan. Man kan väl invända, att hos oss ej förhållanden
ega rum, som göra en sådan verksamhet så behöflig som
den är i England, då lagen om obligatorisk folkundervisning,
och de lägre folkklassernas större tillfälle och benägenhet att
besöka kyrkorna, gör, att väl alltid en eller annan ljusstråle
faller in i samhällets mörkaste regioner. Men säkert är, att
ehuru visserligen de lägsta samhällsklassernas belägenhet här
ej är så sorglig i religiöst-sedligt hänseende som den är i
England, så äro dock råheten, okunnigheten och blindheten,
rörande såväl christendomens läror som många af lifvets
vigtigaste angelägenheter, stora nog att mana till verksamhet
dem, som besinna, att folkundervisningen ännu på långt
när icke i verkligheten är hvad den är på papperet, och att den
framställning af religionslärorna, som gifvas på predikstolarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
