Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101’
i de flesta fall ej kan rätt uppfattas af de uslaste
kojornas och kyffenas halfvilda barn, innan en för dem lämpad
undervisning förberedt de unga sinnena.
in.
Lekmannaverksamheten.
Yttrandet om de lägre klassernas större tillfälle och större
benägenhet att besöka kyrkor här än i England torde
öfver-raska mången, som, på grand af hvad ban hört om den
engelska nationens religiösa riktning och stora materiella
tillgångar, föreställt sig, att man i England i främsta
rummet var betänkt på att uppföra tempel, fullt motsvarande
folkmängden, samt att »sabbatarianismen» i detta land visade sig
deri, att familjerna — såväl de, som bodde i de präktigaste
palatser, som de, hvilka blifvit inhysta i de uslaste kyffen —
infunno sig mangrannt i kyrkor och kapeller, då intet giltigt
förfall afhöll dem derifrån. Tyvärr är detta, såsom man ock
kunnat sluta af hvad som ofvan meddelats, ingalunda
förhållandet. Den berömde engelske menniskovännen, lörd
Shaf-tesbury, har yttrat, att inom de lägsta klasserna endast två
män bland hundrade besöka kyrka eller kapell, och, om än
denna uppgift befinnes öfverdrifven, så närmar den sig
verkliga förhållandet på ett fruktansvärdt sätt. »Kyrksamheten»
är stor och allmän hos aristokratien och medelklassen, men
i de lägre samhällslagren hör den snarare till undantagen än
till regeln.
Såsom orsak till detta sorgliga faktum har man anfört
den omständigheten, att, medan befolkningen i de största
engelska städerna, och framför allt den i London, tillväxer med
en i vår verldsdel exempellös snabbhet, inga lagparagrafer
ålägga kommunerna att uppföra af behofvet påkallade nya
kyrkor, hvarför omsorgen derför blir öfverlemnad åt enskilda
för saken nitälskande personer. I högkyrkans tempel infinna
sig de bemedlade klasserna och fylla de bänkar, för hvilka
de årligen erlägga en ganska hög afgift — merendels 40 à GO
rdr. för hvarje plats. Att äfven i dissenternas för allmänna
gudstjenster bestämda byggnader medlemmarna ega sina egna,
betalda platser, är helt naturligt, då de, som redan nämndt är,
sjelfva underhålla prester och kapeller, oberäknadt afgifterna
till statskyrkans presterskap (churchrates). I begge dessa
kategorier af tempel finnas visserligen fribänkar — likväl icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
