- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
109

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109’

på något slags formfulländning, men med en friskhet i
uppfattningen och ett ökonstladt behag i framställningen, som i vårt
tycke förläna dem ett särskildt, egendomligt intresse, jemte
det, som är oskiljaktigt från hvarje, om än så flygtig
skildring af det egyptiska flodsceneriet.

I det första brefvet finna vi en liflig beskrifning på den
stormiga och temligen äfventyrliga färden öfver Medelhafvet
från Triest och ankomsten till Alexandria.

»Genast efter det vi kastat ankar i Alexandrias rymliga
hamn,» berättar brefskrifvaren, »uppfylldes fartyget af araber,
turkar och annat folk af alla möjliga färger och kostymer,
trängande sig fram för att få ledsaga passagerarne i land.
Jag togs genast af en svart figur, som uttryckte sig på dålig
engelska; mina saker langades öfver en brygga af båtar, för
att slutligen stanna i en af de yttersta, och efter följde jag
sjelf, hvarpå vi rodde i land för att der emottagas af den
mest infernaliska pöbel jag någonsin sett, skrikande, smutsig
och afskyvärdt ful. Beledsagad af detta sällskap fördes jag
bort till en halfnaken, svart tullbetjent, som visiterade mina saker
midt på ett öppet torg. Visitationen var den noggrannaste
jag varit med om; hvarje plagg upptogs, granskades och
beundrades af tulltjenstemännen och den kringstående massan;
när allt var beskådadt, stoppades det ned i klump, hvarpå
tvenne negrer, efter åtskilligt stampande på locket, lyckades
pressa tillsammans låset.»

Någon tid derefter återfinna vi vår landsman på ett
hotel i Kairo, derifrån ban clen 15 December bland annat
skrifver:

»Hvad jag skall säga om Kairo, vet jag knappt. Det är
så mycket, att jag hvarken vet hvar jag skall börja eller sluta.
Kommer jag lyckligt hem, hoppas jag att J skolen få läsa
i min dagbok allt livad som rör denna stad; jag inskränker
mig derföre nu till att söka gifva er en föreställning om min
nuvarande vanliga vistelseort. Tänken er en trång gata af
blott tre alnars bredd, med hus liknande ruiner, och uppfylld
af svarta, gula och bruna figurer, i kostymer med alla
regnbågens färger och varierande från den lättaste till den mest
tunga, bestående af mantel, vidbyxor, turban etc. och midt ibland
dessa, mig sjelf, iklädd min nyköpta turistkostym, med
florbehängd hatt, shawl på armen och ritbok i handen, sittande
på en åsna, som i trängseln går raglande framåt, lik en druc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free