- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
117

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117’

för stark, lade vi i land, och, vadande i sand öfver vristen
eller halkande på de hala basaltstyckena, anlände vi till det
från Ouodi-Halfva 5—6 mil aflägsna Djebel-Äboucir, en hög
sandstensklippa, från hvilken man har en ypperlig utsigt
öfver hela den vidsträckta cataracten och den omgifvande
öknen. Det är ej möjligt att beskrifva ödsligheten af den
dystra tafla, som här i Afrikas inre utbreder sig för européens
blickar, vanda vid grönskande fält och skuggande lunder. I
norr sågs Nilens strimma, åtföljd på ömse sidor af sitt
ytterligt smala, gröna band; vid klippans fot på östra sidan,
cataracten skummande bland klippor, samt åt söder förlorande
sig ibland sand och stenar; för öfrigt så långt ögat kunde
nå, öken och endast öken, stum, dyster och öde.»

Den 28 Jan. lemnade våra Nilfarare Ouadi-Halfva, 900
mil från Alexandria, för att återtaga vägen mot norden, och
anlände den G:te Febr. till första cataracten. Det sista
brefvet från vår unge landsman innehåller en fängslande beskrif-

O C

ning på det äfventyrliga nedstigandet utför den vilda forssén,
och vi kunna ej neka oss nöjet, att innan vi lemna vår
hurtige ledsagare, följa honom äfven på denna halsbrytande färd.

»Första cataracten är, som jag förut sagt, några mil lång,
och bildas af flera armar, i hvilka vattnet söker sig väg ned
mellan de tusen oordnade klipporna. Yi hade kommit upp
på den östra sidan, på en smal och krokig väg, men skulle
gå ned på den vestra, tvungna att söka en rakare,
allden-denstund båten, nu endast lydande styret och strömmen, skulle
fri och obehindrad söka sig väg ned. I denna östliga arm
hade vi fyra olika forssar att passera, af hvilka en är ytterst
våldsam och farlig. Vattnet kastar sig här ned uti en ränna,
inklämd bland klipporna, ungefär 20 alnar bred och 100 alnar
lång, vildt kokande och brusande, samt vänder sig derpå
tvärt med en våldsam krökning åt höger, för att sedan
fortsätta sitt snabba, ännu skummande lopp till de tvenne
forssar som återstå, men hvilka äro mindre våldsamma. Att föra
en båt utför dessa fall fordrar infödingarnes vana och
skicklighet. En aln åt höger eller venster ur strömfåran medför
vanligen förderf för farkosten och en säker död för
besättningen, då det till och med för en af infödingarne är
omöjligt att simma här mellan skummet och klipporna.

»Kl. vid pass 7 på morgonen lemnade vi stranden med
båten fylld af cataractens vana sjömän. Tvenne voro vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free