Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125’
näm och uppfriskande. Hon var otroligt rörlig och nygirig, och
genomsökte alla husets tillhåll under spörjsmål och
förfrågningar till tjenarne, af hvilka dessa funno sig halft besvärade,
halft roade; vid alla tillfällen gaf hon dock fullt lika mycken
upplysning som hon erhöll. Jag märkte snart, att hon tyckte
om att ensam göra besök i kojorna i den närliggande byn
och lemnade henne oftast att följa sin böjelse. Efter två eller
tre besök kom hon då vanligen hemspringande till mig, för
att begära förklaring öfver hvad hon icke förstått. Ingenting,
om ock aldrig så trivialt, undgick hennes uppmärksamhet.
Hon hade besökt och noga tagit reda på förhållandena i flere
af våra fabriksstäder, men, om jag ej misstager mig, var det
först under vistandet hos oss, som hon blef i tillfälle att lära
känna den åkerbrukande befolkningen i England. Vi hade
till granne en gentleman farmer (en arrendator tillhörande
den bildade klassen) och hon roade sig ofta med att utfråga
honom’ om sättet att uppföda hästar, kor och får, samt
rörande odlingen af sädesfält och ängsmark. Jag tror icke, att
dessa efterforskningar tjenade endast till att mätta hennes
nyfikenhet, utan att de voro ämnade att bära frukt i hennes
hemland och kanske äfven gjorde det. Ingen kunde stå i
någon närmare beröring med Fredrika Bremer, utan att få
klart för sig att ändamålet med hennes lif var att gagna.
Hennes resor i Amerika och Grekland äro oss alla
välbekanta; utan tvifvel samlade hon äfven i dessa fjerran länder
många insigter, med hvilka hon praktiskt gagnat sitt
fädernesland.
»En af våra fattiga grannqvinnor i Addlestone bebodde en
stuga med tvenne kammare. Till stugan hörde en liten
trädgårdstäppa, som omsorgsfullt vårdades af qvinnans man, då
han slutat sitt dagsarbete. Inomhus herrskade deremot ej
den bästa ordning: men hvad var att göra! den stackars
qvinnan, hade under ett år tvenne gånger fått tvillingar!! Lockad
af fyra små rosiga »baby»anleten, som slumrade i solskenet
innanför dörren, smög sig Fredrika Bremer en dag in i
stugan till »tvillingmodren,» såsom hon sedan kallade henne.
Men hon kunde ej förmås att tro den goda qvinnans
försäkran att alla fyra barnen voro hennes. För att förvissa sig
om sanningen tog hon då de tvenne yngsta, ett på hvardera
armen, och begaf sig i ilande fart till mig, följd i hack och häl
af modren, som befarade att den fremmande damen ej var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
