- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
119

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119’

omöjligt att lösa. I våra dagar härrör svårigheten för
qvinnan att finna dessa medel mindre af brist på utvägar än af
förmåga att begagna sig af dem som finnas. Utom
rättigheten att idka hvilken slags handel och yrke som helsosamt
lärarinnekallet, hvari ännu många platser, särdeles vid
folkskolorna, återstå att fylla, ha på senare åren flera utvägar
blifvit öppnade för henne, hvilka jag uppräknade i mitt förra
bref, hvarföre jag åter hänvisar dig dertill. Dessutom
ihågkommer jag nu särskildt trädgårdsyrket, såsom ganska
lämpligt och passande för qvinnan. Nestorn bland våra ännu
lefvande vetenskapsmän, Professor Fries, yttrar också härom i
tredje bandet af sina Botaniska utflygter:

»Humanitetens framsteg i våra dagar har beredt
qvinnan rättvisa såsom medborgarinna; men ännu återstår
mycket för att bereda företrädesvis dem, som ej blifva
husmödrar, en sjelfständig ställning i samhället, utan att nödgas
fortlefva hela sitt lif i en beroende ställning och på
ålderdomen ofta som ett öfverflödigt inventarium. Man har redan
börjat lemna henne tillträde till vissa tjenstebefattningar,
hvilka hon lika väl kan sköta som mannen, och anvisa henne
yrken, hvarigenom hon kan vinna sjelfständig ställning. För
min del tvekar jag icke föreslå trädgårdsmästareyrket som
ett af de lämpligaste för qvinnan, icke blott i andras tjenst,
utan äfven som sjelfegande förvaltarinna af egen köks-,
frukt-och blomstergård. Det är ett yrke, som i större städers
grannskap väl lönar sig och fordrar hvarken större krafter,
högre studier eller större kapital än hon kan förvärfva. I
mindre hushåll är ju husmodren den, som har tillsyn af
köksträdgården; döttrarna öfvertaga med förkärlek
blomsterskötseln.»

Enligt min öfvertygelse skall, äfven under närvarande
förhållanden, en qvinna med goda kunskaper och
yrkesskicklighet, förutsatt att hon eger helsa för att kunna använda dem,
ej lida brist på det nödvändiga genom omöjlighet att erhålla
arbete. De, som lida brist, äro till största delen sådana, som
ega inga eller ofullständiga kunskaper, och månne de hafva
mer att hoppas genom möjligheten, för qvinnan att inträda
i embetsverken? Månne de fattiga och för frestelser utsatta
arbeterskor, hvarom mamsell P. talar, kunna anses
kompetenta att intaga en lärareplats i ett elementarläroverk, och
det påpekade missförhållandet sålunda afhjelpa»?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free