- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
121

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121’

hålla all den utveckling, hvaraf hennes förmögenheter äro
mäktiga, vare sig såsom konstnärinna, skriftställarinna
eller vetenskapsidkare. Att vanvårda och undertrycka högre
själsgåfvor för att de kommit en qvinna till del, det är ej
att handla naturenligt, utan tvärtom naturstridigt, det är att
tro sig vara visare än den högsta visheten, som befallt alla
sina tjenare att ockra med de pund de erhållit, hvarmed här
menas att väl förvalta dem. Der utmärkta anlag påträffas, är
det, enligt min åsigt, derföre uppfostrarens pligt att tillse,
att de erhålla tillbörlig vård och utveckling. De sålunda
begåfvade individerna komma i alla tider att utgöra en så
obe-tyglig minoritet att genom dem ej någon omstörtning sker i
bestående förhållanden, och undantagen kunna och böra ej
göras till regel.

Skall jag, i afseende på dessa rikare begåfvade qvinnor,
uttala en af erfarenheten alstrad öfvertygelse, så är det, att
de böra förblifva ogifta. Jag vet, att detta påstående möter
mycken motsägelse både af männen och af qvinnorna sjelfva,
men jag kan dock ej frångå det. Det är en gammal erkänd
sanning, att man ej kan tjena tvenne herrar, utan att
försumma den ena, och den eger utan tvifvel äfven här sin
tilllämplighet. Både den sköna konsten och vetenskapen
fordra en odelad tjenst, ett helt lifs verksamhet af sina dyrkare,
om dessa skola vinna tillträde till helgedomens innersta och
ej blott nödgas stanna i dess förgårdar. Den vetenskapligt,
litterärt eller konstnärligt bildade qvinna, som ingår
äktenskap och med detsamma har att motse nya pligter och
omsorger, måste, om hon rätt vill fylla dessa, vårdslösa sin
konst, sitt lifs uppgift, eller, om hon ej kan förmå sig dertill,
bli en försumlig moder och husmoder. Konsten, vetenskapen
kunna ej åtnöjas med de smulor af tid de husliga omsorgerna
lemna henne öfrig, och der matmodren största delen af
dagen upptages af pennan, boken, penseln eller pianot, står
hemmets trefnad på spel och barnen uppväxa i saknad af
modrens tillsyn och ledning.

Hvad beträffar qvinnans inträde på läkarebanan är
derom vida mer att säga, än som kan inrymmas på detta knappa
papper. Redan länge har det hos mig utgjort en fast
öfvertygelse, att qvinnor finnas, som, om deras anlag i denna
riktning rätt utbildades, med framgång skulle kunna utöfva
läkareyrket, och ett sådant förhållande skulle blifva till stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free