Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173’
mögenhetens utveckling, utan menniskan hel och hållen,
allsidigt och harmoniskt utbildad, menniskan, icke sådan hon är
af sig sjelf, utan sådan hennes skapare ämnat henne att
vara, en Hans afbild och en verldens beherrskare. Detta
mål, så i hela dess omfång fattadt, måste vara skolans
yttersta ändamål och bli clet centrum, den kärna, omkring hvilken cle
olika läroämnena grupperas. Vill man nödvändigt i ett visst
läroämne se detta mål representeradt, tillade talaren, så kan
clet icke bli något annat än religionsundervisningen; dock
icke så, som borde detta ämne i någon mån göra intrång på
eller drifvas på bekostnad af cle öfriga, men väl så att det
genomträngde hela läroverket med sin anda och kraft.
Du märker häraf att talaren, ehuru professor i theologi,
ingalunda ensidigt påyrkar att hans vetenskap skall taga
försteget af de andra, och du finner således att clen i några
flygtiga tidningsreferater framkastade beskyllningen »att cle
presterliga deltagarne i mötet velat, förvandla hela landet till
en enda stor läsare-konventikel» måste grunda sig på något
missförstånd. Den ensidigare, religiösa riktning, som
betecknas med namnet »läseri» syntes öfverhufvud ganska fåtaligt
representerad vid mötet, och om äfven, såsom här, en af dess
målsmän uppträder, för att påpeka såsom ett af
hufvudmomenten i all uppfostran den menskliga viljans renande och
stärkande, så syntes det väl vara en åsigt nog allmängiltig
för att hvar och en — (äfven de som vilja från skolan
bortvisa all kyrklig undervisning) — må kunna förena sig derom;
tankarne rörande medlen må nu för öfrigt vara hur delade
som helst. Du undrar kanske på det ordet kyrklig, och
om jag ej redan, som sagdt är, öfverskridit alla gränser för
det passande, i fråga om brefstil och breflängd så skulle jag
vilja närmare förklara detta uttryck. Nu måste jag lemna
det oförklaradt och får ändå blott i förbigående nämna, att
jag med stort intresse följde öfverläggningarne inom
sektionen för religionsundervisningen, att åsigterna här likasom
vid de allmänna sammankomsterna delade sig i tvenne
riktningar, en friare och en mera bunden, att det var med stor
glädje jag fann den christliga friheten ega inom vår
lärare-corps så många varma och vältaliga försvarare samt att det
förekommer mig, som finge man på dem, och de med dem
liktänkande, sätta sitt hopp för en framtida djupare och san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
