- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
180

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’180

vore än så förträffliga och sedligt rena. Den, som hastigt
genombläddrar dem, blott för att förströ sig, öfverlemnar sig
åt alla författarens infall, låter sitt omdöme bestickas af
honom, utan att pröfva huruvida hvarje intryck har sin giltiga
grund; han skall snart äfven i sitt lif visa sig sakna hållning
•och blifva en kastboll för hvarje yttre intryck. På samma
sätt som han åt sin läsning egnar ett blott ytligt intresse,
en låg nyfikenhet, som med brådskande ifver vill veta
händelsernas utgång och derföre öfverhoppar beskrifningar,
samtal, reflexioner, skall han i det verkliga lifvet sky hvarje
ansträngning, hvarje allvarligare sysselsättning eller tyngre pligt,
skall flygtigt öfverfara allt och vilja smaka njutningen utan
föregående mödor, söka skumma grädden af mjölken; han
skall, med ett ord blifva i hög grad njutningslysten och
ohågad för allt arbete. Derföre ställer jag till hvar och en, som
uppfostrar en annan eller sig sjelf, denna enträgna
uppmaning: »Vänj dig tidigt att behandla all läsning med allvar
och undvik så mycket som möjligt den, som tillgripes
föl-blotta förströelsens skull, den så kallade lättare lektyren *).

Läs icke för det flygtiga ögonblicket, men för lifvet!
Läsningen af ett skaldestycke är visserligen ett tidsfördrif,
icke ett arbete, men det bör vara ett värdigt tidsfördrif. Den
tänkande menniskan förblifver tänkande, äfven då hon
förströr sig. Det, som vi behandla såsom en förströelse, en lek,
utöfvar på hela vårt väsende ett större inflytande än vi ana.
Genom att göra våra förströelser till lekverk, förledas vi att
vilja behandla allt såsom en lek och att helst undvika allt
allvar. Fördomen mot läsning, synnerligast mot qvinnors
sysselsättning dermed, stödjer sig just på denna jägtande
romanläsning, denna lånbiblioteksmani, och är ur denna
synpunkt betraktad ej alldeles ogrundad. Huru mången qvinna
råkar ej derigenom in i ett virrvarr af föreställningar, som
hon ej rätt kan beherrska; tröstlös blickar hon ut öfver
lifvet och suckar efter anledningar, att en gång sjelf rätt få
svärma. En sådan klagar då öfver lifvets prosa, utan att
sjelf ens ega en gnista poesi, eljest skulle hon ej känna
saknad af densamma. Flickor böra just derföre i god tid till—

*j Den kali dock aldrig undvikas och bör det ej heller på det hela taget.
Hvar och en känner stundom ett behof, att för ett ögonblick sysselsätta sig
angenämt med en obetydlighet. Jag sätter mig emot denna lättare vara blott
dä och der den vill tränga sig i förgrunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free