- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
223

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2-23

re verksamhet finnes ej i springvattnen! Kunde denna skiljas
derifrån skulle endast ett matt intryck af det öfriga återstå.
Ett försök att måla springvatten skulle, om det vore
mästerligt utfördt, visserligen framkalla bifall; men den njutning,
som framspringer ur föremålets egen natur, skulle vi endast
erfara i mycket ringa mån, emedan rörelsen, glansen,
ljusbrytningen, ej genom några färger kunna återgifvas.

Det sköna, för att vara skönt i egentlig mening, omfattar
sålunda det sublima, det liffulla ocli harmoniska. Det
sublima kan dock, enligt hvad förut blifvit sagdt, betraktas blott
såsom en art af det liffulla. Deremot måste man väl betänka
att alla skönhetsvilkoren i deras inre grund så sammanhänga,
att de oupphörligt möta oss förenade.

»Då man hastigt genomläser det ofvanstående,» tillägger
Örsted och afslutar med följande för hans lifsåskådning
karakteristiska anmärkning den uppsats vi här i sammanträngd form
återgifvit, «intages man lätt af en känsla, som skulle vår
betraktelse varit alltför materialistisk. Detta inträffar hvarje gång
vi se ett sammanhang mellan vårt eget inre lif och den inverkan

o o

vi erfara af den yttre naturen; men denna känsla härrör deraf,
att vi vid dylika tillfällen glömma eller rättare sagdt ej erinra
oss sjelfva, att hela naturen är en skapelse af samma Ande,
som vi hafva att tacka för vår egen tillvaro. Då vi göra
den tanken rätt lefvande för oss, att det är samma förnuft,
samma skapande krafter, hvilka gifva sig tillkänna i den yttre
naturen, som i vår egen tanke och känsla, så måste ju vårt
förhållande till naturen framträda for oss såsom en del af
lifvets stora harmoni ocli icke såsom en följd af det
kroppsligas öfvervigt öfver det andliga.»

— en—ny.

XXXI. QYIMOli.JEliTATS RELIGION.

»Ilulda! sjung en sång,
frisk som lärkans drill,
lugn som stjemors gång,
om hvad bäst du kan,
om hvad helst du är,
om hvem värd du fann
hålla kär!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free