- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
275

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-275

»Vår tids uppgift i fråga om vetenskap,» började han
derpå, »synes vara temligen klar *). Det gäller att gå hvarje
sak på lifvet, att undersöka., att med egna ögon och egen
forskning se, pröfva och erfara, att tänka sjelf och icke
[komma fram med annat än som kan bevisas med »fakta».
Sche-matisering, konstruerande mötes med misstro. Man vill
endast arbete, icke ord, icke fraser, icke blott hypotheser; man
vill a ak, och man liar kommit till den öfvertygelsen, att den
väg, hvarpå man i sak kan verka, är det ödmjuka arbetets,
föremålet må vara naturen eller historien.»

»Jag tror mig förstå er,» inföll här lärjungen, som
lyssnat med något af det gamla spejande uttrycket i sitt anlete.
»Men,» tillade hon, »detta är väl blott den ena sidan af vår
tids karakter i fråga om vetenskap. Den andra — —»

»Ni. menar den, som rör vetenskapens tillämpning,»
inföll den gamle och tillade i förbigående en skämtsam
anmärkning om qvinnans benägenhet att från theorierna smyga
sig ut i det praktiska lifvet, att ur det abstrakta framlocka
det konkreta, ur principen dess tillämpning, ur tanken
handlingen. Hans åhörarinna invände, att qvinnan måste ega
denna benägenhet gemensamt med vår tid i allmänhet, af
hvilken förutsättning hon åter var färdig att draga den
djerfva slutsatsen, att qvinnans växande andel i de olika arterna
af mensklig verksamhet, i sin lilla mån torde hafva bidragit
att gifva det 19:de århundradet dess företrädesvis på
handling riktade karakter. Snart var man dock åter tillbaka på
det egentliga ämnet för samtalet och den gamle fortfor:

»Man vill numera,» sade han, »icke blott sanningen för
sanningens skull, konsten för konstens skull.» — Den flitiga
handen stannade och en frågande blick flög från sömmen upp
emot talarens anlete.

»Man vill allt det der äfven för menniskans skull — för
alla menniskors skull.» Återigen vidgades och klarnade
Iyss-nerskans ögon såsom för att inrymma växande utsigter.
»Man vill icke längre veta af någon gradering af ljuset för
olika menniskoklasser,» fortfor talaren. »Vetenskapen,
konsten — deras ljus skall vara lika allmänt tillgängligt, som
solljuset. Man vill icke längre veta af en vetenskap för
snillena och en annan lör den stora massan.»

*) Se företalet till Handbok i Svensk Pomologi, häftet IV, der läsaren
återfinner större delen af »den gamle trädgårdsmästarens» meddelanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 11 00:58:52 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tfh/1866/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free