- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Åttonde årgången. 1866 /
293

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-293

Så ungefär föllo sig mina tankar, då jag en morgon
blickade ned öfver den stora panorama, som nu är mig lika
välbekant som en liten gårdsbit, eller ett högt plank, kunna
vara för deras beklagansvärde granne vis-à-vis. Jag var
litet beklämd, lifvets små bekymmer luide hunnit göra sitt
ovälkomna morgonbesök. Jag blickar ut — och — huru lätt
fladdrar ej det beklämda sinnet upp, likt en lössläppt fogel!
vidgas till uppfattning af allt detta fria, ljusa, mångskiftande,
som mitt öga öfverflyger. Solstrålarne på kyrktornen derborta
tala på sitt eget tysta, poetiska språk, om att ljus och förklaring
öfver lifvet vinnes af en uppåtriktad blick! Den mjuka, skinande
snön, som öfverallt öfverskyler kantigheter, uppfriskar och
drifver på flykten alla qval, är en annan i sig fulländad och dock så
anspråkslös himlagäst, med tusende helsningar från de högre
regionerna. Dessa amfiteatraliskt ordnade kedjor af
menni-skoboningar, hvaraf somliga se storståtliga, andra helt
småmy-sande ut under snöig ås, hvilken mängd af tankar, hvilka
lifliga sympatier, hvilka gissningar framkalla de ej! Visste du,
tänkte jag, huru mången der, liksom du, känner hjertat
vidgas vid en blick ut genom fönstret i det fria, i denna rymd,
der tanken liksom fogeln svingar, under det det tjenstvilliga
ögat troget följer! Huru lifligt känna vi ej, vid en blixtsnabb
flygt genom densamma, på en gång vår storhet och
inskränkthet! Vår storhet, att kunna genomtränga, tillgodogöra oss
allt., — vår inskränkthet, att det oaktadt gräma oss öfver små
missräkningar. Anblicken från mitt fönster är mig då en
erinran, att vårt lif inom fyra väggar år en så liten del af
det stora, betydelsefulla, mångskiftande lifvet — ett varnande
tillrop: glöm ej det allmänna för det enskildta, glöm ej din
nästa för dig sjelf! Må ditt hjerta omfatta vidsträcktare
kretsar än den din blick genomilar.

Gypliia.

xl1i. »ett känslofullt frustimmer» *).

.Fru Angelika Bosamanda Tigerhjerta är, efter hvad som
allmänt försäkras, ett känslofullt och ömsint fruntimmer. Hon
har ett »godt hjerta», är vacker och behaglig, samt, till råga
på allt det öfriga, bildad, fint bildad och beläst.

*) Insändt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1866/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free