Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-308
ej blifva missförstådda, och hvilket ej heller skulle händu, ohj
vi blott lyckades härom yttra oss nied nog klarhet för edert
upplysta förstånd och med tillräcklig känsla för edra hjertan.
Vi tala nu ej om den lagens forna stränghet, enligt
hvilken döttrarna togos från den fattiga modren, om hon ock
hade råd att ärligt föda dem hemma, ty inhysesfolkets
arbetsföra barn skulle ur huset och ut att tjena hos andra, eller
åtminstone nödvändigt skrifvas hos någon besuten man; ej
heller vilja vi neka, att ju tjenstepigornas yttre behandling
numera, med allt sällsyntare undantag, är mycket bättre än
förr, ja, i många fall både mera mild och grannlaga. Ty de
äro vanligtvis, åtminstone i städerna, befriade från flera
bördor af tungt eller lägre arbete, såsom att bära vatten, hugga
ved, sopa gatan o. s. v., samt i afseende på kosthållet, så
äta de ofta samma mat som husbondefolket, äfvensom att de
numera mångstädes åtnjuta flera friheter till nöje och
förlustelse. Men i alla andra fall åter äro tjenare och befallande
skilda såsom tvenne olika folk, eller »de bättre» och »de
sämre», som ingalunda utom för tvång, vilja vara tillsammans,
eller blott för att befalla och lyda; och sålunda gör man vid
de flesta tillfällen för våra tjenste-qvinnor ej minsta afseende
på deras köns svaghet, blygsamhet eller känslor, hvilka ofta
ej äro finare hos de bättre lottades döttrar än hos fattigmans
barn, dem Skaparen ofta beprydt med den renaste skönhet
och i hvilkas hjertan Han uppehållit en fläckfri dygd. Men en
rask piga får ej krusa för någonting! Så måste hon alltid
ha’ helsa och mod till all ting, t. ex. att slagta, stundom att
köra ystra hästar, att allt för mycket vaka vid sjuk-sängar,
o. s. v. samt ofta i skymningen på besök följa mamsell, som
är så rysligt rädd för karlar på gatan, utan att fru mamma
dervid nånsin tänker på huru henues lika så ärbara
pigstac-kare med andan i halsen skall kunna återvända ensam; hon
får ej sällan långt på nätterna i tamburen sitta bland en hop
sjelfsvåldig^ betjenter ocli vänta på herrskapet, som skall
återvända från gästabudet. Hon måste dagligen bädda andras
hviloläger och bära sig trött på andras barn, utan att knappt
kunna tänka på att sjelf nånsin få i ära njuta af huslig
sällhet; men likväl hvarenda dag förrätta den farliga
morgon-och aftonstädningen på ungherrarnes aflägsna kamrar. Och
hvem tillåter sig ej att fresta henne? Det är ju blott ett
fat-tigmansbarn, en piga! Nå, vi veta ganska väl, att någon må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
