Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-320
och lif. Den unga, rikt begåfvade flickan tycktes nästan för
späd och fin att bära de skatter naturen slösat på henne, hon
böjde sig i ödmjukhet, lik en ros tyngd af himmelens
dagg-perlor. I en af hennes sagor sjunger en flicka i nattens
tystnad så:
Hvarför, natur, gaf du de skänker rika?
De trycka mäktigt på mitt veka bröst.
Ack, högsta fröjd är högsta sorg tillika!
Gif mig då endast lugn och stilla tröst.
Du slöt mig, moder, till ditt varma hjerta;
Utaf ditt inre lif du gaf mig del,
Men andans klarhet, känslans djupa smärta
Förtär med dubbelflammor denna själ.
Som eolsharpan, sjungande jag bäfvar,
Sc’n höga andars hviskning jag förstått;
Mot det oändliga min tanke sväfvar,
Men älskande jag är en qvinna blott.
Tysklands rika skatt af sånger blefvo henne nu bekanta.
Äfven för målning hade hon stora anlag och denna konst
var hennes käraste nöje. Hofrådet Meijer meddelade henne
sina i Italien samlade studier och hon gjorde stora framsteg,
ja, förvärfvade snart en utmärkt talent i målarkonsten.
Genom honom lärde hon att känna Winckelmann och förstå
antiken samt uppfatta de första stora italienska mästarnes
betydelse, ehuru hon endast såg deras verk i kopparstick.
Weimar var vid denna tid rikt på ädla, högtbegåfvade
andar. Herder undervisade Amalia och gladdes åt hennes
djupa tankar och naiva svar. Med honom talade hon ofta i
religiösa ämnen. Eljest åhörde hon vanligen, tyst sysselsatt
med ett handarbete, de snillrika samtalen i denna utvalda
krets, och endast de uppmärksammaste gåfvo akt på hur
varmt den unga flickans uttrycksfulla ögon glimmade, hur en
skär rodnad öfverflög hennes kinder och tårar framglänste när
en skön, ny tanke liksom utvidgade hennes bröst och inre
synkrets.
Hemma undandrog hon sig aldrig husliga arbeten,
hennes poetiska själ föraktade dem ej, men genomträngde dem
med ett doft af poesi, en högre uppfattning af deras bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>