Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-327
sydligt mild, evigt blå Septemberhimmel, mellan de
angenämaste bekantskaper af båda könen, philosopher, skalder,
italienska målningar, katholska ’choraler, vinkullar,
flodböjningar, berg, dalar, lustgårdar och spatsergångar, hvilkas fägring
endast öfverglänsas af de personliga skönheter, med hvilka
man vandrar.
»Mitt ensliga qvardröjandé i Berlin var ej roligt. En
och annan sällskapskrets, der jag blef införd, lockade mig ej
att återkomma; den berömda, superfinà kulturen föreföll mig,
när jag rätt kände den på pulsen, icke sällan lika ytlig och
tom som sanden, ur hvilket hon uppgrott. Föga uppbyggde
mig det oupphörliga snacket om ideer, bildning, konst och
litteratur, så snart jag insåg att den herrskande tonen, hos
de flesta liksom hos oss, bestämdes af mode och jcirgon oeh att
mängden liksom hos oss bestod af platta, prosaiska naturer.
Dessa äro således dresserade; men ligger väl egentligen med
sådana någon vigt på arten af deras dressur? I Sverige äro
dylika personer tråkiga; i Tyskland äro de genom det
öfver-gjutna glitterguldet af beläsenhet, kritik och poesi, tillika
äckliga och billigt må betviflas om det senare är bättre.
Hvartill hjelper det att i stället för annat sqvaller prata om
Shakspeare, Gæthë, Beethoven och Raphael, att måla,
musicera och göra vers från morgon till qväll, om hjertat är tomt
oeh’ hjernan utan snille? Att göra vetenskap och konst till
en slags crëme, som hvar och en kan komma åt och lägga
en liten klick af på sin talrik, om det liksom allt annat slisk
på längden förderfvat-, sluppar magen? Att för månader göra
någon utmärkt författare till sin heros, om man efter denna
tid glömmer honom och under den frågar efter ingen annan?
Fouqué var den siste, som en tid bortåt blef oräkneliga
små-skalders mönster. Man tycks ämna Hoffman till hans
efterträdare.
»Förståndigare Berlinare sjelfve hafva sagt mig att detta
esthetiska kulturväsende, som är en i hela Tyskland utbredd,
falsk öfverflöd?vara, men anses ega i Berlin sin egentliga
hufvudort, ännu der på långt när ej lemnat plats åt
herraväldet af en både grundligare och hjertligare bildning. Väl
räkna äfven dessa sina prester och prestinnor, på hvilkas
altaren, ostörd af allt omgifvande larm, den heliga lågan lika
stai’k som stilla brinner; men sådana individer äro
vanligtvis ej de första, som efter ankomsten till en stor, fremmande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
