Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 "
Hvad vi skulle vilja berätta, är blott ett enda drag af
festen — det, som vi skulle kunna kalla invigningen till
julglädjen — då alla, stora och små, äldre ocli yngre, barn och
lärarinnor, samlades kring en af festens ledare, som lofvat att
förtälja för dem
En Julgåtà»,
Mëd en blick på den vackra mångdubbla krans af unga
blommande anleten som omgaf henne, började vår berätterska:
»Sedan gamla tider har julen varit firad i vårt land; långt,
långt innan folket visste något om den herrliga, orsak
hvarför vi fira den. Till julglädjen hörde då alltid, utom de
tända ljusen och gåfvorna och leken, ännu ett, och det, var
historier och gåtor. Mångenstädes i bygden följer folket ännu
den gamla seden, och så vilja vi äfven göra i qväll.
»Vi skola börja vår julfest med att förtälja en historia,
som är på en gång en sann händelse och en gåta, och som
dertill har den märkvärdigheten, att hvar och en, som gissar
den, i samma stund börjar att upplefva densamma; hon blir
sjelf en af de handlande personerna och för hvar dag hon
sedan lefver vändes ett nytt blad i den märkvärdiga
historien. Men den som icke kan lösa gåtan, hvarken nu eller
framdeles, hon får icke heller upplefva någon historia,,
hennes dagar komma och gå utan att något nytt blad vändes, i
boken, och när hon dör, skall, ingen komma ihåg henne,, ty
hon har icke haft någon historia, hon har icke lemnat ett
spår efter sig i verlden, icke ett godt minne i någons hjerta.
»J förstån således att det är en vigtig och en lycklig sak
att kunna lösa den gåtan. Vi kunna kalla den: Historien
oiti en fader och hans barn.»
Berätterskan talade lågt, i korta afbrutna meningar,
likasom ofrivilligt gripen af tina egna tankar; men det låg
någonting, i den bäfvande stämman, som ovilkorligen fängslade
uppmärksamheten, och då hon såg allas ögon frågande och
spanande fästade på hennes, fortfor hon lugnare:
»Det var en gång en fader, eller det är, ty ban lefver
ooh historien är sann.
»Denne far var större, mäktigare och rikare än någon,
som ni eller jag nånsin sett, och hans förstånd var uppfylldt
af visdom och hans ande af rättfärdighet och hans hjerta
var öfverfullt af kärlek. Och i hans hus voro många bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
