Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
XXIX. QVINNAN OCLI »JORDBRUKETS BETRYCK»*).
Jordbruket är betryckt. Jordbruket behöfver hjelp.
Jordbrukarens ställning blir allt sämre och sämre. Ett, två, tre
missväxtår ... och hela vår annars så prisade materiella
utveckling, hela vårt nationella bestånd, hotas af oberäkneliga faror.
Så ropas det öfverallt, mer eller mindre ängsligt, i
bygderna, allt medan »penningemenniskorna» äro mycket
förtröstansfulla. I)et må nu vara, såsom många vilja göra troligt, att det
är »skrik» det der, sådant som i CEsopi fabel om gossen och
vargen, och att litet tålamod är allt hvad som egentligen
behöfves, tålamod och arbete alltjemt. Det må vara, att det
blott är en öfvergående kris, hvars både orsaker och utgång
redan låta sig med en viss sannolikhet beräknas. Men
allmänt blir dock ej ett sådant rop som detta och icke heller
blir det så allvarligt som det onekligen är, utan att det
förtjenar både allmänt och allvarligt behjertande.
Man håller sig tillsvidare för det mesta till
lagstiftningen såsom den der, hos hvilken orsakerna och, i samband
dermed, äfven botemedlen böra sökas. En mera omfattande
blick öfver odlingens historia låter en dock förmoda, att
seden, uppfostran äfven hafva sin betydelse i detta fall.
Sä länge seden gjorde jordbruket till ett mindre aktadt
yrke, så länge detta följaktligen lemnades att bedrifvas af
okunniga arbetare, så länge den »bildade» jordegaren,
upptagen på andra håll af konventionelt mera aktade saker,
inskränkte sin befattning med sin egendom till att utan
vidare taga emot den ringa behållning, som medelst okunniga
arbetares svett och möda frambringades, så länge gick
jordbruket föga eller intet framåt.
’) Med nöje ha vi emottagit denna tänkvärda uppsats i ett ämne,
hvilket synes ha blifvit samtidigt bragt å bane i Frankrike, (se
Maga-zin pittoresque för 1867) i Norge (lllustreret Folkeblad 1866) och
hos oss. I Frankrike påyrkar man upprättande af landtbruksskolor
för qvinnor så väl sora män. I Norge vädjar man hufvudsakligen till
hemmet och hoppas att derifrån ett allmännare intresse för jordbruket
och ett villigare deltagande i dess arbete skall spridas bland landets
döttrar. Vår svenske förf. åter tar för samma ändamål Hemmet ock
skolan (den högre folkskolans) förenade krafter i anspråk, och detta,
såsom oss synes, med rätta.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
