Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att i skolan uppfostra emigranter, eller dana ett kosmopolitiskt folk,
som utan smärta skulle kunna upplösas och skingras, synes det nu
vara hög tid att våra skolor och undervisningsanstalter öfvergifva
sin, i nationelt hänseende, alltför neutrala hållning och lyfta sig till
en mera bestämd, klar och ren svensk anda och riktning. En
fosterländsk krigsundervisning vore ett stort steg åt detta mål. Rätt
tillämpad, skulle den icke blott stärka sinne och kropp, anslå och
höja känslorna samt utvidga begreppen, utan ock skapa
fosterländska män, hvilka med tillgifvenhetens band förblefve fästade vid
fäderneslandet och alltid vore redo att för dess väl offra sina bästa
krafter.
»Uti elementarläroverken kunde krigsundervisningen erhålla en
något vidsträcktare tillämpning. Det är också af vigt att så sker.
En fosterländskt sinnad befolkning, undervisad uti försvarets
fordringar, vore i stånd att på egen hand göra den fiende, som vågat
landstiga på vår fädernejord, betydlig skada och oro, samt om icke
omöjliggöra hans framträngande likväl försvåra detsamma, till dess
våra reguliera trupper hunne anlända. Men dervid fordrades mer
än de kunskaper, folkskolan enligt det föregående skulle utdela,
nemligen bruket af musköten och den militäranda, som inser
behofvet af att lyda. Finnas icke ledare, hvilka veta huru de
samlade krafterna böra ordnas och begagnas, blefve en beväpnad
befolkning icke till mycket gagn. Uti elementarläroverkens högre klasser
borde utsädet till denna befälskunskap nedläggas. Vidlyftig behöfde
kursen icke blifva, och icke heller störa den öfriga undervisningen,
utan blefve snarare en helsosam vederqvickelse och en häfstång att
lyfta sinnet till ökad förmåga i de öfriga studierna. Vore det äfven
nödvändigt, för utrymmet åt krigsundervisningen, att utesluta ett
och annat af den nuvarande läsningen vid våra elementarskolor, så
blefve helt visst en dylik reduktion icke till någon synnerlig skada
för ungdomens blifvande duglighet. Å andra sidan är det
fäderneslandets rättmätiga fordran, att ynglingar, hvilka utaf staten erhålla
fri undervisning, af erkänsla härför egna några dagar åt en af
fäderneslandets vigtigaste angelägenheter, nemligen dess försvar. En
sådan tacksamhetsgärd vore blott en pligt.
»Hvarje bemedlad gosse borde vid inträdet i elementar-skolan
medföra sitt eget exercisgevär, utan bajonett. Kostnaden blefve
ganska ringa, särdeles som vid slutad skolgång geväret åter kunde
afyttras till i skolan inträdande gosse. Åt de obemedlade gossarne
torde gevär kunna anskaffas af medel från termins-afgifts-kassan.
Uti elementarskolans lägre klasser skulle samma krigsundervisning
meddelas, som i det föregående blifvit antydt för folkskolorna, samt
dertill gevärsexercis, äfvensom en förenklad bataljonsexercis, hvari
alla klasserna, de båda lägsta måhända undantagne, gemensamt borde
deltaga, och befälsplatserna turvis tilldelas ynglingarne i de högre
klasserna. Uti 6:te klassen skulle börjas med en teoretisk kurs
uti den del af krigföringen, som kallas »lilla kriget», hvilken, med
några enkla tillägg, borde fortsättas i den 7:de. Denna
undervisning skulle dock icke så utsträckas att dermed afsåges en fulländad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
