Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
är värd vår kärlek eller beundran, samt framställa exempel af
både varnande och tilldragande art, men lemna åt lärjungarne
sjelfva att utdraga tillämpningarne. Största vigt ligger derpå,
att man genom lära och föredöme bekämpar den ofta i
barnanaturen öfvervägande sjelfviskheten, undviker hvarje sporre till
sjelfförgudning, och alltid framhäfver den andliga framför den
blott materiela sidan af arbetet. De vanliga läse- och
läroböckerna äro i detta afseende mera till hinder än gagn. Ja, förfrn
bekänner, att han hört utläggningar af den kristliga trosläran,
hvilka i hans öron ljudit som den krassaste materialism.
Troheten, tålamodet, uthålligheten, den inre sanningen böra göras
till hufvudsak framför ali mekanisk eftersägning, allt dödt
minnesverk. Då en lärare af barnet får tillbaka sina egna ord,
kan han vara viss om att. hafva misslyckats. Intet skryt eller
tomt prål i skolan! Intet underblåsande af fåfängan och
egenkärleken! Om möjligt, inga betyg, inga flyttningar, inga
examina. Der de äro oundvikliga, må de användas endast såsom
varning för de sämsta lärjungarne. Men med de sämsta må man
blott för ali del icke afse de minst begåfvade. Just för deras
skull borde läraren afskaffa alla utmärkelser, som belöna de goda
hufvudena på de svagares bekostnad, då likväl de senare, om de
arbeta tåligt, »kämpande i hoppet emot ali förhoppning», hafva
gjort sig långt mera förtjenta af uppmuntran.
Herraväldet öfver naturen, uppfattadt icke blott såso?n
intelligensens makt öfver den yttre skapelsen, utan först och främst såsom
en andens makt öfver oss sjelfva, är således det ideal, hvartill
den första af tidens ledande idéer bör föra oss, Den andra,
eller frihets- och nationalitetsidéer!, har sina rötter i den s. k.
humanitetsidé en, hvilken, som bekant, förskrifver sig från förra
århundradet. Herder uppfann namnet. Franska revolutionen
angaf griindelementerna i och med den bekanta satsen: frihet,
likhet, broderlig het. Likheten betecknar det samfälta grundlaget
—-friheten utvecklingen — broderskapet utvecklingens mål och den
ande som besjälar och sammanhåller alla de enskilta.
Mensklighetens idé är det för alla gemensamma, som höjer menniskan
Öfver djuret och ger hvar och en ett allmän-menskligt värde.
Jemte likheten och enheten uppstå således olikhet och mångfald.
Hvarje menniska är på samma gång en representant af hela
menskligheten och en personlighet, som m sig gjemmer hvad
ingen anden ejer». Enligt denna åsigt blir således menskligheten
ett samfund, hvars idé omfattar och innesluter alla, och som dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
