Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Genom clet samfälta i arbetet, som bringar den enskilte att
offra sig, icke för egna sjelfviska intressen, utan för
hjelpbehöf-vande likar, och genom dem för hela samhällets frälsning, får
den folkliga frihetsutvecklingen karakteren af ett stort
kärleksverk, och blir redan derigenom ett led med i den kristliga.
Arbetet på vår egen och vårt folks frigörelse ur de lössläppta
lidelsernas, den ofria tankens och den råa sjelfviskhetens tyranni,
är alltså en sant kristlig gerning, som ingen, så vidt han vill
vara en kristlig medborgare, får eller kan undandraga sig. Och
vi behöfva endast kasta en blick på vårt folks andliga tillstånd,
eller kanske blott i vårt eget, inre, för att inse huru mycket som
återstår att göra för en sann frihetsutveckling, samt huru kraftigt
denna kan verka äfven för kristendomens sak, och göra kampen
för den enskilte mindre hård — man kunde frestas att säga —
mindre hopplös — än den nu mången gång är.
»När derföre fosterlandsvännen fått blicken öppen för det
onda, hvaraf hans folk lider; då han ser den andliga träldom,
den osedlighet, den sjelfviskhet, den själssömn, den aggande
misstro, som beherrskar alla dess klasser, om än i olika grad;
när han ser huru maktlös kristendomen i dess häfdvunna form
står gent emot dessa i dess eget sköte fostrade fiender, då är
det som hörde han, likt Paulus i Troas, ett ångestrop af många
tusen röster, bedjande: »Kom och hjelp oss! Hjelp oss ut från
träldom till frihet, från mörker och tvifvel till klarhet och tro!
Hjelp oss att kunna lefva som menniskor!» Och han kan ej värja
sig för det mäktiga ropet: »han måste i sin ordning taga upp det
och gå ut och bära fram det till andra, på det att också de måtte
komma och hjelpa, så att slutligen alla i förening må arbeta på
att lyfta sig sjelfva och sitt folk till frihet och andlig kraft och
dymedelst bidraga till att frälsa det, som för alla är det
dyrbaraste på jorden: fosterlandet».
Frågas det då: hvad är skolans andel i detta arbete? eller
»hvad är den kristliga skolans uppgift?» så blir svaret:
»Förberedandet af en folklig utveckling i kristlig anda.»
Och medlet?
»Lärare, hvilka i sitt hjerta hysa och i sitt lif uppenbara
både det folks anda, barnet tillhör, och med hvilken det allt mer
och mer skall införlifvas, samt den Guds anda, hvilken skali
genomtränga och underlägga sig hela lifvet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
