Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Tidskrift för Lagstiftning, Lagskipning m. m. 5:te och 6:te årg.
Ha vi ej alla någon gång påträffat en af dessa stränga,
lagbundna personligheter, under hvars k ärfva, regelräta väsende man
aldrig misstänkt ett hjerta kunna klappa, förr än det i något obevakadt
ögonblick plötsligt brutit ut i ord eller handling af den äkta
kärlekens art? Ett sådant slags personlighet är den nämnda
tidskriften. Under ett strängt och allt annat än inbjudande yttre gömmer
också den ett för menniskoväl och menniskorätt klappande hjerta,
hvilket, när man minst anar det, spränger sitt fångsel för att
föra kärlekens, ja frihetens talan. Ett par sådana der
hjerte-utbrott är det vi här ville pavisa. Läs t. ex. om
förbättringsanstalten för unga fångar i Val-d’Yevre, (5 årg. p. 770)
och säg sedan om den ej är ett verkligt kärlekens källsprång
midt ur lagens hårda klippa. Läs sedan äfven om behofvet af
en reform i vår fångvård, (6 årg. p. 183) och du skall medge
att om också formen här bär den häfdvunna lagstilens hårda och
torra prägel, klappar dock hjertat för medmenniskors väl
hörbart derunder.
Hade ej Redin haft en half förhoppning att af en, för hennes
läsare kär och välkänd, qvinlig hand erhålla en beskrifning på
räddningsanstalten i Val d’ Yevre, skulle hon längesedan meddelat den här
nämnda skildringen. Förvånande är att tidningspressen ej
upptagit den, och i och med detsamma gifvit frågan om en reform
af fångvården den plats bland dagens vigtigaste angelägenheter,
som hon otvifvelaktigt förtjenar.
D. FORNKUNSKAP.
Kort nordisk Gudelære og Oversættelse af vedkommende Dele
af Eddaerne, ved E. Jessen. Kjøbenhavn 1867.
„ Geijer ma säga hvad han vill, så innebära dock de gamla
eddasångerna ett rikt stoff för konstnärlig behandling. Men det
får icke tagas ur andra hand; ned i sjelfva grufvan måste
konstnären gå, för att sjelf bryta upp clen rika malmen, smälta,
rena och härda den, tills han får fram det glänsande stålet, i
hvilket forntidslifvet kan återspeglas, belyst af nutidslifvets högre
ljus. Men äfven detta är ej nog, om icke den allmänhet, för
hvilken han diktar, kan följa honom och förstå betydelsen af de
bilder han återspeglar. Ett medel härtill är D:r E. Jessens
öfversättning af de vigtigaste eddasångerna, hvilken af kännare
berömmes såsom synnerligt trogen. Särskildt bör inan vara
tacksam för rättelsen af de på senare tider förfuskade namnen, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
