- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
153

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23. Mors historia*).

Hennes barndom var glad nog. Föräldrarna voro bergadt
folk, och, ehuru sjelfva icke skolbildade, läto de dock barnen gå
i skola, der det till och med lästes litet franska, ritades och syddes
schattérsöm. Ack, jag minnes ännu såväl den sålunda sömmade
taflan, den enda som fanns i hemmet, med dess »Temple de
Vamitié» och dess underskrift: »cousu par» etc.

Men med barndomsdagarne var det ock slut med glädjen
och bekymmerslösheten. Föräldrarnes både yttre och inre
ställning bröts sönder. Huset ruinerades, makarna skiljdes, barnen
måste ut i verlden. Så kom mor ut på landet såsom biträde till
frun i huset. Efter ett par år dog denna. Dessförinnan hade
dock äfven det huset fallit i spillror. Endast »hjelpen» fanns
qvar. Efter ett år upphöjdes den till ordinarie. Den förre
gårds-egaren nöjde sig med att blifva inspektor på annans gård, och
mor följde honom såsom hustru. Ett år derefter kom jag till
verlden, och två år senare syster min.

Länge räckte dock icke heller den lyckan. Inom femte året
af sitt nya äktenskap dog min far, bruten och i förtid åldrad af
utkomstbekymmer och kroppsplågor.

Så stod mor på bar backe med sina två barn. På landet
fanns ingen utsigt till uppehälle, hur vackra utsigterna från
backen än voro åt alla håll. Vi måste alla tre in till staden.

Ett rum in på gården tog der emot oss. Det var trångt
och tungt. Mor blåste icke mer några såpbubblor, så^om hon
gjort det året förut från den höga förstugutrappan med herrliga
landskap åt alla sidor, som återspeglades i bubblorna. Icke heller
fick man der se gröningar och tättingar samlas utanför fönstren
bland grynen, som mor strödde ut för dem der ute på landet.
Fars nyckelharpa hade, liksom klaveret och allt det andra, gått
på auktion. Mor sjöng aldrig mera »Guldmanig fåle, Skinnfaxe,

*) Af förf:n. till »Min genius»; se Tidskrift för Hemmet 10:de årg. sid. 304.
Tidskrift för hemmet. 11 :e årg. 3:e haf t. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free