- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
171

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

Jag erkänner att det är inom hemmet qvinnan har sin
första och närmaste uppgift; men denna uppgift att vara
mannen en hjelp och barnen en rätt fostrarinna — jag påstår att
hon ej till fullo kan lösa den, om hon förblir liknöjd för det
politiska lifvet. Hon måste i detta såsom i alla andra ämnen
kunna tänka och tala med sin man — i nödfall till och med
upplysa och leda honom — alltid uppmuntra honom att fortgå
på det rättas väg. Hon måste uppfostra sina söner till
medborgare, inplanta hos dem alla medborgerliga dygder och
af-hålla dem från motsvarande odygder och svagheter. Men huru
skulle detta vara henne möjligt, om hon ej intresserade sig för
det offentliga lifvet, och ej, så vidt som det är förenligt med
hennes natur, framställde för make och barn ett lefvande
föredöme af de dygder, som det medborgerliga samhället kräfver
för att kunna förverkliga sin idé.

Låtom oss då kasta en blick på några af dessa dygder,
för att visa hvilken tillämpning de ega för qvinnan, samt huru
hon genom dem kan blifva den föresyn och uppmuntran för
make och barn, som hon bör vara, men som hon ännu blott
alltför sällan är.

Den första af dessa dygder är ett rätt frihetssinne. —
"Förbunden att älska den styrelseform, under hvars hägn himlen
låtit mig födas, frågar jag föga efter om det finnes andra, som
äro bättre." — "Hvarför oroa mig öfver de stora olyckorna,
som jag kan göra så litet för att afhjelpa, då jag ser så många
närmare, hvilka jag har mera förmåga att lindra?" — säger
Rousseaus Julie.

Men är då liknöjdheten för den medborgerliga frihet, af
hvilken allas vår lycka och välstånd, ja, hela folkets vara eller
icke vara beror, mera tillåtlig för qvinnan än för oss! Hvem
vågar väl påstå det? Och det är dessutom icke sant att
qvinnan står helt och hållet maktlös i förhållande till folkets väl
eller ve. Hon har tvärtom ett ganska stort inflytande på dess
öde, och att detta inflytande blott alltför ofta varit ett dåligt,
bevisar dess tillvaro, men bevisar icke, att det ej kan bli godt.

Qvinnan har i allmänhet en innerlig fasa för ali strid, och
denna fasa har kommit henne att alltför tåligt underkasta sig
tyranniet och uppmana sina män och söner till samma fega
undergifvenhet. De mödrar äro blott alltför sällsynta, hvilka
säga till sina söner så, som modren till en af mina vänner,
då han beslutit öfvergifva en lofvande och lysande bana, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free