- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
180

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

trädeskort; det lönar icke mödan. Man blir höfligt bemött
utan tvifvel, men med en sådan kyla, att man fryser till is.
Mademoiselle M.-G. t. ex., hvilken jag besökte, för att taga
reda på hennes école professionelle, bemötte mig så kallt, att
hon fullkomligt afskräckte mig. På min önskan att få åhöra
föreläsningarne, svarade hon ej. Hvad jag vet om hennes
skola är således blott hvad jag kunde se under en halftimmes
vandring genom de trånga och mörka salarne, och det är just
ej mycket.

Dina bref deremot gjorde mig först och främst bekant med
en högst originel och intelligent finska, ett fruntimmer, som
med lif och själ deltager för allt, som på något vis kan föra
menskligheten framåt. Det vore omöjligt att här sammanfatta
allt af intresse, som hon berättade mig om Frankrike och
Finland, de länder hon bäst känner till. Så mycket kan jag dock
säga, att hennes beskrifning på Abo-damernas arbete i det
godas tjenst på det innerligaste gladde och rörde mig. Så
omtalade hon bland annat, huru ett fruntimmer med ringa
tillgångar, för omkring 7 år sedan, i Abo grundade söndagsskolor
ungefär sådana som våra, huru hon utvidgade och höjde dem
allt mer och mer, huru hon efter en tid vann anklang för sina
menniskovänliga planer och fick understöd för dem, huru hon
vid sin dödsbädd tog löfte af de omkringstående att fortsätta
hennes arbete, och huru detta verkligen också fortsattes af
kärleksfulla hjertan. I hela Abo, försäkrade berätterskan, fins
knappast en enda ung qvinna, som ej egnar sig åt
mensklighetens tjenst. Med innerlig glädje lyssnade jag till allt detta,
och när jag gick hem tänkte jag vid mig sjelf: I präktiga finska
flickor, var det väl af er, af edert arbete, er hänförelse, ert
vackra föredöme, som jag skulle få lära, hvad som var det båstad

Ett annat af dina bref gjorde mig bekant med
utgif-varinnan af Revue Populaire. Jag kan ej vara nog tacksam
för hennes bemödanden att på alla sätt gagna oss, att visa
oss allt sevärdt, att föra oss in i franska familjelifvet, —
hvilket eljest är så oåtkomligt för en främling, — att glädja, roa och
värma oss med sin lifliga och spirituella samtalsgåfva. Alla
fransmän äro artiga, men hon är derjemte vänlig och hjertlig,
något som icke alla äro. Hvilket starkt andligt föreningsband
finnes icke mellan menniskor, hvilka sträfva till samma mål!
Du, som aldrig sett henne, har likväl genom den beröring,
hvari du genom likartadt arbete i det godas tjenst kommit till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free