Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
sorg i rosenrödt»; samt huru det hos norrmännen ännu ej brutit
sig ut ur sagans och folkäfventyrets trollkrets, må här blott
som hastigast beröras.
Tillvaron och arten af det ursprungliga nordmannalöjet,
danskarne såsom dess trognaste bevarare och det Holbergska
lustspelet såsom dess första moderna uttryck, är allt hvad vi
här ville hafva framhållet. Blott i förbigående följa vi sedan
dess spår hos en Wessel, en Baggesen, en Oehlenschlæger, en
Blicher, en J. L. Heiberg, en Povl Möller, en Hertz, en H.
C. Andersen, en Paludan Muller, m. fl., för att sålunda leda
oss fram till en af dess yngste målsmän — föremålet för denna
framställning — Jens Kristian Hostrup.
Hvem och hvad är då Hostrup?
Svaret på denna, hos oss ofta hörda fråga, är det vi här
vilje söka, i det vi först i skalden uppsöka menniskan och
derefter fånga sångmön i de flygande lockarne, för att se hvad
som gömmer sig bakom den ystra skalken i hennes blick och
pröfva, om det verkligen är det gamla asalöjet, som hägrar på
hennes ungdomsfriska läppar*).
Hostrup är född i Kjøbenhavn 1818. Hela hans barndom
och ungdom infaller således under den danska diktkonstens
yppigaste blomstringstid, uppburen af namn sådana som de här
ofvannämnda, till hvilka ytterligare komma Grundtvigs,
Ingemanns, Hauchs, Fru Gyllenbourghs, Kr. Winthers, »Karl
Bernhards» m. fl.
»Som en Bi kunde han flagre om og indsuge Honning, hvor
ham lystede», yttrar vår sagesman om Hostrup. Att han dock
aldrig lockades af den härmfågel, som lurar bakom blomstren i
en dylik allmän sångarvår; att han lärde af både forntida och
samtida, utan att förledas till en blott efterdiktning, visar
ursprungligheten af hans skaldenatur.
Men icke blott för skaldens, äfven för den menskliga
personlighetens väckelse och utveckling, kan Hostrup sägas vara
född i en lycklig stund. Den afgörande brytningstid, då men-
*) Till ledning för vår framställning hafva vi af vårt välvilliga danska ombud
erhållit värdefulla anvisningar rörande Hostrups lefnad och
diktareverksamhet, för hvilka vi härmed hembära honom vår uppriktiga tacksägelse, på
samma gång vi anse oss böra fritaga honom för ali andel i vår kanske
alltför vågade och närgående uppfattning af menniskan i skalden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
