Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
]iiskan spränger sina lindor och mannen danas i ynglingens själ,
inträffade för Hostrup samtidigt med folkmedvetandets och det
nationella frihetslifvets morgongryning i Danmark.
Oehlenschlæger hade redan på diktens område gifvit den
första väckelsen åt den nordiska folkandan, Grundtvig sedan
fullföljt den på djupare, mera i lifvet ingripande områden.
Nyerup hade öfversatt en del af Eddan, Thiele utgifvit de
danska folksägnerna, Rask bragt modersmålet till heders.
Senare hade skaldemötet i Lund blåst lif i den slumrande
brö-drakärlekens gnista, Schouw, Clausen, Monrad, Orla Lehman
o. fl. vid den tändt enhetstankens bloss; söderjutarne yppat sin
nöd; P. M. Möller uppväckt »den sande studentånd» och Carl
Ploug framstått som den förenade enhetstankens och
studentandens »ildfidde bær er». Sist, men icke minst betydelsefull,
framträdde Sören Kierkegaard, utkastande de brandfacklor —
det »Enten-Eller», med hvilka han, midt igenom en ytlig
skönhetsdyrkan och en andelös formkristendom, ville likasom
bränna väg för en lefvande personlig tro. Mot honom reste
sig med formens och trons förenade styrka Martensen och
mellan dem båda bröt Grundtvig sin egen fria väg.
Då Hostrup blef student var den första frihetsgnistan
redan utkastad bland ungdomen. Här, som alltid, verkade den i
första ögonblicket söndrande. Studentföreningen splittrade sig
i tvenne läger, af hvilka det yngre och frisinnade 1839 bildade
ett nytt samfund, der Ploug var själen. Under honom
tjenstgjorde Hostrup, efter eget påstående, »kun som menig». Enligt
andra var han en af ledarne. Visst är, att han utgjorde själen
i det glada studentlifvet, hvars olika riktningar, för så vidt de
buro icke blott glädjens, men också renhetens pregel, tycktes
hos honom likasom i en brännspegel sjelfmant sammanlöpa till
helgjutna, lefvande bilder. Då och då sammanbundos de spridda
bilderna med handlingens tråd till ett helt. En student-teater
bildades — roller utdelades och inöfvades — och så uppstodo
Hostrups första lustspel: »fordringslöse Born af det bevægede
Ungdomsliv», som han sjelf kallar dem.
Men en annan tid stundar.
Med Fredrik VI:s död och de stegrade fordringar på
politisk frihet, som vid Christian VIILs tronbestigning gjorde sig
gällande, inkastades i det rörliga studentlifvet nya
jäsningsämnen, hvilka slutligen gåfvo sig luft i de första nordiska
studentmötena. Dessa utgjorde en ny sida af studentens glada lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
