Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Pä snön skymta återsken af flammor och färger i underliga
skiftningar.
Utför branten slinta skidor. Det går med fart, som när
snöstormen rasar utför fjellets brant. Yägspår är så brutet.
Efter den skidande kommer renen med akkian. I den sitter en
man, den store trollmannen, som Aikio hämtat fråij Akkola. Som
skuggor skymta de ankommande öfver fältets, af norrskenets
fladdrande ljus underligt skiftande snö.
Ingen har sett dem komma. Helgedagens afton är inne; i
hvarje kåta brinner tranlampan och husfadren läser för de sina
ur boken. En och hvar bereder sig att helighålla morgondagen.
Ingen är nu mera sysselsatt ute på fältet.
Innan morgondagen gryr, står den unge Aikio vid rike Jutuas
dörr, och med honom hans talman, den beryktade trollmannen
från Akkola.
När solen gått upp är trollmannen som en rök försvunnen.
Hastade han bort i skepnad lik en ren, eller haru försvann den
kloke? Huru han färdades visste ingen. När han slog på sin
spåtrumma, eller anropade sina seider, det visste ingen. Men ett
under syntes dock för alla, ty stödd mot Aikios arm, gick med
stapplande steg den rike Jutua till presten och bad honom att
stifta ett äkta förbund emellan den rike mannens dotter Ella och
den unge Aikio.
Många stodo väntande att få tala vid presten, många stodo i
hans stuga och somliga sade emellan sig: »Oj, oj, är Jutua redan på
högtidsdagens morgon en drucken man?» — men andra menade att
han vore förtrollad. För presten sågo de små, rörlige männen med
sina runda skinande anleten, alla lika främmande och ovanliga ut.
Han trodde sådant vara Jutuas vanliga sätt, då denne svor på att den
hederlige Aikio visserligen skulle få hans dotter Ella till hustru,
och begärde att alla tre lysningarna skulle samma dag afkunnas.
Han skulle flytta långt bort till sitt sommarviste, och detta vore
nu dessutom den sista gudstjenst, som pä flere månader kunde
komma i fråga, då ju ingen nu på sommaren kunde komma till
kyrkan.
Bröllop dracks i dagar och nätter och Jutua lefde i sus och
dus mellan det han sof, och först när köpmannens klara vin tog
slut, då begynte hans sinne att klarna, och han vredgades och
rasade öfver att hans dotter var vigd vid den fattige fiskarlappen.
Presten förmanade den uppretade mannen att styra sitt
sinne, att icke träta öfver hvad han sjelf hade gillat, och som
Tidskrift för hemmet. ll:e årg. 4:e haft. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
