Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
giska berättelser, dels regler för den gamla diktkonstens
ut-öfvande. Då emellertid antagligen år 1640 en isländsk biskop
hade funnit en handskrift, innehållande hvarjehanda mytiska
dikter, gaf han dessa namn af Sämunds Edda. Namnet Edda
är af honom stulet, ty det tillhör af gammalt och med en rätt,
som under århundraden icke bestriddes, det andra, nyss
omtalade arbetet, och uppgiften att denna Edda är Sämunds,
d. v. s. af honom samlad, berodde på ett infall af biskopen,
som icke kan stödjas medels minsta spår af bevisning. När
man begynte inse detta senare, började man tala om den äldre
eddan (den s. k. Sämunds) och den yngre, som tillskrefs Snorre,
men som det kan vara tu tal om hvilkendera är äldre, den
samling afhandlingar, som af gammalt bar eddanamnet, eller
den samling af qväden, som här blifvit öfversatta — sjelfva
qvädena äro i allmänhet äldre —, kan man icke heller vara
belåten med detta namn. Bugge kallar sin upplaga af boken
forntidsdikter om Nordens gudar och heroer, gemenligen
kallade Sämund vises Edda. Detta är försigtigt och det är
alldeles rätt. Vill man fortfarande tala om tvenne eddor, borde
man kunna göra skilnad mellan den poetiska (den nu i fråga
varande) och den prosaiska. Att utan vidare kalla
diktsam-samlingen Edda, utan någon bestämning, synes mig litet
betänkligt, då man dervid åt en samling poesier gifvit ett namn
som under minst fyra århundraden varit en annan samlings
obestridda egendom.
De ifrågavarande dikterna äro af obekant ålder; vare sig
man använder språket som pröfvosten eller de antydningar
om kulturens skick som sjelfva dikterna innehålla, kommer
man icke till några bestämda resultat. Handskrifternas ålder
är icke af den ringaste betydelse, ty den äldsta handskrift som
finnes i behåll är från slutet af 1200-talet och allt eller i det
närmaste allt af de s. k. eddasångerna torde hafva kommit till
under Norges och Islands hedna tid, d. v. s. före år 1000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
