Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
tankar rörande det högsta det känner, gudarne. Det är
folkets idealer, om hvilka man här får en föreställning, och om
det är en sanning, att man kan någotnär bedöma en menniskas
karakter med ledning af hennes umgängesvänners art, huru
mycket rikare tillfälle har man att bilda sig ett omdöme om
ett folks art och sträfvanden, derest man känner dess idealer?
Dessa finna vi just i folkets guda- och hjeltesägner under det
mytologiska stadium, då myterna förlorat sin ursprungliga
karakter af bildliga uttryck för naturföreteelser, då uttrycket
står qvar sedan dess första mening hunnit förgätas och derur
utbilda sig sägner, i hvilka de himmelska eller halft
himmelska gestalterna erhålla fullt menskliga egenskaper, men alltid
af ett högre mått än den enskilde eger. Dervid kan den
kostligaste naivitet uppenbara sig; en gud är och blir starkare,
visare och skönare än en menniska, men när en gud såras i
striden, känner han ock smärtan värre och gifver den ett
mycket väldigare uttryck än dödliga mäkta; Ares sårad i
striden, berättar Homeros, uppstämde ett skri så väldigt som om
nio- eller tiotusen menniskor hade ropat.
Detta är betydelsen af den poetiska eddan, och deri
ligger ock icke allenast ett berättigande, utan rent af en
tvingande förpligtelse till att sätta det nu varande slägtet i
tillfälle att studera henne, för att det i henne, som i en spegel,
ibland dunkel, i följd af de långa mellanliggande tiderna,
ibland ren och klar, må kunna studera sig sjelf.
Om eddasångernas ursprung hafva olika meningar uttalats.
Att några af dem äro tillkomna på Island (en t. o. m. på
Grönland) är tydligt, andra deremot innehålla sådana
hänsyftningar på naturen och menskliga förhållanden, att man måste anse
dem vara tillkomna i orter, som voro bättre gynnade än det
afsides liggande Island. Men om äfven alla dessa sånger i
deras nuvarande form skulle kunna bevisas vara isländska och
norska, bör detta icke hindra oss svenskar från att gå tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
