Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
sin egen ställning, var en morgon, då han tydligt och klart,
samt efter ovanligt kort tid, upprepade för henne sin första
utanlexa. Då såg hon på mig med en fuktig blick och sade,
med handen på hans hufvud, »det är han, Carolina, som en
gång skall återgifva mig mitt förlorade anseende.» Men
huruvida hon var lämplig att ingifva fasthet och kraft i en
karaktär, så svag och så obestämd som detta barns, det vill jag ej
bedöma. Då föreföll mig hennes sätt att uppfostra honom
helt naturligt. Huru skulle hon kunna vara sträng mot sin
ögonsten, då hon aldrig varit annat än god och öfverseende
mot menniskor i hela sitt lif? Hur det gick, är snart
beskrifver. Hans första år i skolan voro utmärkta af små triumfer.
Han flyttades upp och blef snart primus, och vid hvarje
afslutning kom han helt strålande till henne med sitt premium.
Huru dessa skatter beskådades och förvarades!
Han fick småningom kamratumgänge. Jag vet ej, hvad
hans barnaöron uppfångade om hans fostermor af hänsynslösa
och grymma pojkar — men en söndagsmorgon började han
göra invändningar mot, att hon skulle åtfölja honom i
skolkyr-kan. Det var den första bittra droppen af den dryck, som
sedan följde. Efter den dagen var det, som oin hon förlorat
sin makt med honom. Han vistades mycket borta. Han skulle
läsa tillsammans med kamrater och andra sådana
förevändningar. Nästa termin uteblef premiet. Men det dröjde ändå ett
år till den dagen, då han, blek och med tårarne svällande i
sina ögon, återkom till henne för att utgjuta sin smärta och
sin grämelse öfver, hvad han käckt kallade den orättvisa han
o ’
lidit. Han var relegerad. Orsaken frågade jag aldrig om, men
domen var oåterkallelig.
Hon hade en kusin, som var handlande i Norrköping.
Hon skref till honom, och gossen kom dit på ett försök. Det
gick bra i början, men efter ytterligare ett år kom ett bref
från kusinen. Jag läste det ej, men på aftonen tog hon från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
