- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
52

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

dess besynnerliga gömställe fram ett litet skrin, hvari hon
förvarade sina värdepapper.

»Vill du resa, Carolina,» sade hon, »jag vet ej, hvarför jag
känner det så omöjligt. Det är kanske orätt, jag fruktar det,
men jag är så besynnerligt svag i afton, och det fordrar
skynd-samhet. Tag dessa,» och hon gaf mig ett par af sina
bankobligationer, »och ställ allt till rätta, och fordras det mera, sà
skrif till mig.»

När jag återkom, märkte jag, att hon aldrig mer satte på
sin lilla kaffepanna, vid hvars puttrande ljud vi förr så ofta
gladt samspråkat. »Hon hade förlorat smaken», sade hon, och
jag tror, att det var orsaken, ty hon var ännu långt ifrån
fattig. Vid den tiden flyttade vi ifrån hvarandra, och jag
började min lilla handel.

Det var fem år senare, en dag, då hon åter för någon
utgift skulle framtaga sitt lilla penningeskrin; men hon sökte
det förgäfves. Ilon behöfde för öfrigt icke söka, ty hon hade
det förvaradt på ett så eget sätt, att något misstag ej kunde
komma i fråga. Det var borta. — Hon påsatte genast sin
kappa och gick till borgmästaren, der hon med stor oro
berättade saken. »Det var allt hvad jag ägde,» sade hon, »och
ni måste hjelpa mig att få rätt på det, käre herr Borgmästare,
om ni vill vara så god. Jag kan ej begripa, hur någon
kunnat veta, hvar jag hade det gömt.»

»Vi skola göra vårt bästa, min goda mamsell Kylander,»
sade han med en ton, hvars uttryck rörde henne. »Vi skola
genast skrifva till banken och de stora handelshusen i
Stockholm för att söka hindra, att några penningar utlemnas på edra
papper.»

»Jag tackar er af allt mitt hjerta. Men jag ville också
bra gerna ha reda på sjelfva skrinet. Jag hade några små
dyrbarheter der. Det var visst bara ett par hårlockar och
några blad ur en abcbok, men ändå — ■—»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free