Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
»Vi skola verkeligen på allt sätt söka hindra några
penningars utlemnandet sade borgmästaren utan att tyckas märka
hennes ord.
Hon stod en stund. »Men skrinet–,» sade hon sakta.
Den gamle mannen steg upp. »Farväl mamsell
Kylander,» sade han och tog henne i hand. Men han släppte icke
hennes hand utan sköt henne på ett besynnerligt sätt
baklänges, till dess hon kom att stå med ryggen emot dörrposten.
Då vände han på hufvudet och såg ihärdigt ut genom fönstret.
»Yet ni af, mamsell Kylander,» sade han, »att er
fosterson varit sedd här i går afton?»
Hon talade icke på länge, men han hade tålamod med
henne. Ilan såg fortfarande ut genom fönstret.
»Kanske ni låter bli att skrifva till Stockholm, herr
borgmästare,» sade hon slutligen. »Jag har måhända sjelf ställt
undan mitt skrin — jag börjar att blifva litet minnesslö.
Kanske ni låter bli att skrifva, om ni vill vara så god.» Och
dermed böjde hon sig ned och kysste den gamle mannens hand
— ocb så gick hon.
»Man är bra dum och oförståndig, då man i ungdomen
skämtar öfver fattigvården,» sade hon några dagar derefter till
mig, »fattigvården är en god inrättning.»
Men hon behöfde icke komma dit. Hon fick kort
derefter ett bref med trehundra riksdaler uti, och det fick hon
sedan hvarje år, så länge den gamle borgmästaren lefde. Och
vid hans död fanns, till alla menniskors förvåning, en
paragraf i hans testamente, som tillerkände mamsell Kylander detta
belopp årligen under hennes återstående lif. Ingen visste
hvarför, ty ingen visste, hvad hon förlorat. Men hon var för
alltid skyddad för brist.
Det var vid denna tid hon började besöka de fattige och
särdeles fängelserna, och jag vågar tryggt påstå, att det icke
finnes en nödstäld i denna stora stad, som icke fått hjelp af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
