Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
skyldigt dc män, hvilka genomfört den sista stora reformen
af vår folkskola, hvarigenom de forna dåliga lokalerna med
sin usla utredning ersatts af stora ljusfulla skolhus med den
yppersta materiel, gamla, till en del odugliga lärarekrafter
vikit för unga oeli friska, samt barnen, som förr räknades
i hundratal, nn uppgå till lika många tusental. Att det stora
verket ej varit felfritt, att reformen kommit derhän att i
vissa stycken nödgas reformera sig sjelf och sina egna bärare,
får ej minska tacksamheten för det verkligt goda som vunnits.
Bättre än den döfva men outtalade misstro, som läuge varit
rådande bland våra skolvänner, bättre än det stundom
berättigade, men i småaktiga anmärkningar eller lumpna
smädelser utbrytande, och derför vanmäktiga, missnöjet hos lärare mot
deras förmän, som allmänheten under senaste år fått bevittna,
bättre än detta är att se d,et onda i ögonen och söka,
enligt den gamla trollkonsten, besvärja det genom att nämna
det vid namn. Väl kunna namnen vara många; det onda,
liksom det sköna, trifs i många former, och man får då från
olika håll hjelpas åt med besvärjelsen. Hvad vi här syftat
på är egentligen blott det missgreppet, att den bildade
qvinnan icke tagits med i reformarbetet, att — för att tala med
den gamle bispen — »skolemesteren» glömde att taga
»läremodern» med sig vid anordningen af skolan. Af de öfriga
missgrepp, hvilka anses hafva skadat folkskolan, torde åtskilliga
stå i ett visst samband med det här anförda. Så det
uppfostrande elementets åsidosättande i skolan för blotta
kuu-skapsmeddelandet; användandet af qvinliga lärarekrafter i
massa utan qvinlig tillsyn och ledning; skoltvångets och
examensskyldighetens genomdrifvande ända derhän, att
folkskolan förlorat all konkurens och all hjelp af privata skolor
samt, inför den massa af lärjungar hon sålunda tilltvinga!
sig, sjelf tvingats att i viss mån utbyta en mera personlig
lärometod mot dressyr och exercis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
