Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Det är ej häller bevisadt, att kvinnorna äro begåfvade
uteslutande med känsla och männen med förstånd, för så vidt
nämligen historien och erfarenheten hafva någon rätt att vittna
i saken, och för så vidt man tager vederbörlig hänsyn till de
omfattande inflytelser, som uppfostran, sysselsättning och yttre
förhållanden i öfrigt, alltid utöfva på de naturliga anlagens
utveckling. Lika litet är det sannt, att kvinnan är mindre ideal
än mannen; ej häller är hon mera själfvisk och riktad åt det
egna jaget, snarare motsatsen.
Vidare är det ej sannt, att kvinnans bestämmelse, lika
godt hvilken, kan omintetgöras genom en vetenskapligare
bildning, tvärtom bör den i alla hänseenden uppnås på ett högre
och fullkomligare sätt.
En så andefull och harmonisk tillvaro som möjligt för
kvinnan är ett lifsvilkor för mänsklighetens andliga
framåtskridande, ty de intellektuela förmögenheterna synas vara arf
företrädesvis från modren (dels omedelbart och dels medelbart).
Med förnekande af underlägsenhet i begåfning hos
kvinnan, är ej skiljaktighet i begåfning förnekad. Ehuru det är
alldeles obevisadt hvari den möjliga naturliga skiljaktigheten
skulle bestå, är det mer än sannolikt, att en sådan kan
före-linnas, ja det är möjligt att kvinnan, som Buckle säger, är
företrädesvis deduktivt anlagd i motsats till mannen, som är
öfvervägande induktiv; men därmed är ingalunda någon
underlägsenhet bevisad, för så vidt det nämligen är en
himmelsvid skilnad mellan att vara på ett annat sätt begåfvad än en
person, än att vara den personen i begåfning underlägsen.
Därföre säga vi med rätta, att Shakspeare och Newton, Platon
och Mozart m. fl., trots det skiljaktiga i begåfningens art,
äro de största snillen världen sett, d. v. s. hvar och en är
störst på sitt individuela sätt, och någon annan jämförelse
mellan store andar kan ej göras. Då jag upptagit frågan till
granskning, har det ock varit för att i någon mån påvisa
Tidskrift för Hemmet. 21:a årg. 3:e häftet. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
