- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeförsta årgången. 1879 /
183

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•183

bland hvars tillgångar hennes sångmö, med den säkerhet som
tillhör barnen i huset, hemtade de bilder och ingifvelse!-,
som äro alla skalders obestridda egendom, hvilka åt sig
vunnit en hemvist i vetandets verld. Då flertalet qvinliga
diktverk genast röja allt hvad författarinnorna veta, och derjemte
att detta allt är snart uttömdt, inger E. B. B:s diktning deremot
vissheten att hon vet många gånger mer än hon uttalar, att
det är en outtömlig skatt ur hvilken hon väljer de
liknelser och hänsyftningar hon strör pä sin tankes väg. Här
finnes ej den qvinligt rädda tvekan att gripa miste, det osäkra
trefvandet af fruktan att stöta mot en mur, oron att genom
öfverflödiga utgifter ena gången, stå tpmhändt den andra.
Denna eganderättens sjelfkänsla ger E. B. B:s diktning en af
de egenskaper hvarigenom den manliga bildningen plägar röja
sig i dikten, i synnerhet som hennes bildnings art är klassisk,
hellenisk framförallt. På denna senare omständighet beror ej
blott mycket af nyssnämda yttre drag i E. B. B:s diktning;
dess verldsåsigt har deraf fått sin prägel och dess
egendomlighet, sjelfva dess lifskraft kan i väsentlig mån härledas ur
denna förutsättning.

in.

Den helleniska bildningens inflytande på E. B. B:s
diktning var icke omedelbart formelt. Hennes skaldepersonlighet
var för modern, för subjektiv och ensidigt lyrisk, för att den
objektiva, upphöjda ro, den genomskinliga enkelhet, den måtta
och den harmoni mellan innehåll och form, som tillhör det
grekiska idealet af skön konst, af henne skulle vare sig blifva
ef-tersträfvadt eller hafva kunnat uppnås; det öfvade på henne icke
frändskapens utan motsatsens tilldragning. Hon skattade högt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1879/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free