- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
29

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•29

Man kan aldrig för starkt betona detta förhållande. Ty
derpå beror väsentligast, att Mrs Browning i qvinnofrågan blef
den på en gång nydanande och bevarande; att hon förde
qvinno-saken framåt på samma gång hon återförde qvinnorna till sig
sjelfva. Skaldinnan har ej blott omedvetet låtit ana sin
personlighet i Aurora, hon, som är så barnatroende öfverlåten
åt sin skaldegenius, så sann, så skönhetsälskande, så elektriskt
känslig för hvarje intryck. Förnäm och stolt, är hon äfven
viljestark och modig; hon är lika lidelsefull som hon är kysk ; är
oegennyttigt hängifven allt hvad hennes blick räckt till att
se som det rätta; är impulsivt beslutsam och dock trofast; är så
ovillig att erkänna sig besegrad, men så ärlig, så hel när hon
ger sig! Mycket nog skulle E. B. B. hafva riktat litteraturen
genom en dylik qvinnotyp, med denna sällsynta förening af en
plastisk karaktär med en själ af musik. Men mera har hon
gjort genom att i och med Aurora Leighs utvecklingshistoria
medvetet hafva lemnat sin egen och sålunda gifvit erfaren-

G C

hetens kraft åt den der uttalade trosbekännelsen.

Många hafva i qvinnofrågan betonat hemmet som qvinnans
naturligaste uppgift; detta är således hos Mrs Browning intet nytt:
menniskonaturen lagar en gång förstådda kunna sedan hvarken
nyupptäckas eller föråldras. Men de kunna förbises, och de
kunna förtydas. En evig sanning blir ofta så länge uttalad i
den gamla mening, hvaraf den omslutits, att den för det bästa
tidsmedvetandet ter sig som falsk. De återhållande krafterna
förtyda den derföre, när de vilja qvarhålla den af en förfluten
tids tänkesätt gifna tolkningen; och af dem, som ej kunna
erkänna grundsatsens tolkning som sann, blir grundsatsen sjelf
ofta förbisedd, kanske i sin helhet förkastad, tills ett snille —
poetiskt, religiöst eller filosofiskt — knäsätter denna
förbisedda sanning, då alla varsna att dess drag röja höga anor.
Men derförinnan fordras att snillet omklädt den i det högre
tidsmedvetandets nya drägt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free