Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
borde främst höras de qvinuors vittnesbörd, hvilka i handling
bevisat qvinnans rätt till verksamhet utom hemmets område.
Ju rikare denna verksamhet varit, ju högre den lyft dessa
qvinnor ur hemlifvets obemärkthet, ju värdefullare blifva dessa
bidrag till qvinnofrågan. Och vänder man sig då till
århundradets yppersta qvinliga snillen, de,’ hvilka gifvit mera
bindande bevis om verkligheten af qvinnans andliga begåfning
än alla försvarsskrifter tillsammans, så visar sig att de, hvilkas
sista ord, i likhet med E. B. B’s, är uttaladt i frågan, M:me Stael
och George Sand, på saknadens väg kommit till samma svar,
som Mrs Browning på egandets, nämligen att kärleken i ett
rent hem skulle varit dem mera än alla deras snilles skapelser.
Men olikheten i erfarenhetsmedel göra de allmänna slutsatser,
de genom sina diktverk uttala, helt olika mot Mrs Brownings.
Då Corinne genom den föråldrade uppfattningen om
qvinlig-lieten göres till ett offer för det qvinliga snillets frigörelsekamp,
och hennes författarinna genom henne säger: att det qvinliga
snillet är dörndt till olycka som qvinna; då George Sand
företrädesvis är den förtryckta qvinliga personlighetens och naturens
befriare med dessa väldiga slag, som drabbat ej blott onaturen
utan stundom idealerna och hon genom sönderslitande tvifvel
arbetat sig till tron på äktenskapets sedliga idé; då slutligen
den sista ännu lefvande af århundradets fyra stora
qvinno-snillen, George Eliot, med sin Dorothea Brooke ställt den
innehållsrika frågan till tidsmedvetandet: om den med ovanliga
anlag begåfvade qvinnans personlighet kan nå sin fulla höjd
i äktenskapet — en samvetsfråga författarinnan, trots sin egen
lyckliga erfarenhet, synes böjd att. nekande besvara — så ljuder
från Mrs Browning som svar på denna fråga genom Auroras läppar
segervisshetens: ja. Så har den qvinna svarat, som i en aldrig förr
sedd harmoni sammansmält skaldinnans och qvinnans uppgifter,
som i ett lif af helgjuten skönhet uppenbarat, att hjertat och
snillet hos qvinnan icke behöfva vara fiender, när båda äro fullvuxna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
