Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är just jemt det», sade Kari, »för det var i
September.»
»Jag har aldrig hört ett knotande ord af dig på den tiden»,
sade han, »en trogen hustru har du varit mig, det är visst och
sannt, och tungt har du haft det, det förstår jag godt.»
»Jag har aldrig klagat, hvarken för Gud eller menniskor»,
sade Kari, »och jag har haft mycket godt med, så inte behöfver
du bekymra dig för den saken.»
»Skulle du gerna vilja ha stugan påbygd, Kari?» sade han.
»Du minns, hur mycket hon låg dig om hjertat förr i tiden.»
»Jag har just inte tänkt på det på sistone», sa Kari, »det
är godt vi reder oss ändå, när bamena bli större. Det är väl
annat, som trycker mitt sinne.»
»Men aldrig kan det bära på en sådan sveda som mitt»,
sade han. »Vet du hvad jag har i påsen här?»
»Nej».
»Det är just sådana stenar, det, som pojken läste om.
Ack, jag gifte mig med dig, Kari, och jag nästan hoppades,
att du skulle bli sträf och katig emot mig, för jag förtjente
inte annat, men du blef alldeles tvärtom, du. Och ju tystare,
tåligare och saktmodigare du var, dess värre sved det. Jag
visste ju, hvart dina tankar stod, jag visste, hur du tänkt dig
stugan och hemmet, och jag hade makt att göra dig till den
rikaste qvinna i landet.»
Kari satt med nedslagna ögon. Flon var mycket blek,
men hon sade icke ett ord.
»Jag kunde aldrig läsa min aftonbön, Kari», fortsatte han,
»så snart det började gå opp för mig, att alla de många stenarne
voro stulna. Bön i ett hus, der det låg stulet gods under
takåsen. Nej, nej. Ibland tänkte jag på di stackrarne, som
tagit det. De tyckte de lättade litet, när jag sjöng för dem,
för i början hade jag litet qvar af mitt humör, och de glömde
för en stund bort fångenskapen och tänkte sig tillbaka till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
