Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
tressen, såsom upprättande af byråer för tjenstsökande, sjik- och
lijelpkassor, lärarinuehem o. s. v.
— Frågan om upprättande af anstalter för att utbilda almogens
döttrar till förståndiga mödrar och husmödrar, eller goda
tjenarinnor behandlades vid den förliden höst i Heidelberg undir Frau
Louise Ottos ledning hållna »Frauentag•> och väckte allnänt
intresse. Vid samma tillfälle uttalades beaktansvärd» ord om vigten
af en förnuftigt ledd yrkesbildning för qvinnan, hvarjemte
betonades nödvändigheten af att bereda henne tillfälle till fortsatti högre
studier efter skoltidens slut. Den hämsko, som förbudet frr
qvinliga läkare att söka statstjenster lägger på de qvinliga läkarne
verksamhet, omnämndes. Föredrag höllos rörande arbetet inom
åtskilliga läroanstalter för småbarns undervisning enl. Fröbels iueod, för
handarbete, sjukvård och matlagning, hvarvid Berlins af dtn högt
uppburna och afhållna Frau Lina Morgenstern stiftade oci ledda
Hausfrauen Verein med dess många förgreningar tydligen
betraktades såsom mönstret för de öfriga. Ett slutföredrag hölls af en
bland de verksammaste och mest framstående förkämparne fir
qvinnans frigörelse i Tyskland, Fräulein Auguste Schmidt från Leipzig.
Hennes ämne var qvinnofrågans betydelse såsom kulturfrà]a, hon
framhöll skarpt skillnaden mellan reform och revolution, snldrade
nihilismen, ej blott den aktiva som uppträdt i Ryssland uian ock
likgiltighetens passiva nihilism, hvilken uppträder öfver alb;
betonade att qvinnofrågan, rätt fattad, syftade icke till revolutim utan
till reform, att det gällde att söka nya vägar och uppaå höjre mål,
men att förstöra endast det oförnuftiga, som hvilade på murkna
fördomar. Många framstående män från universitet och skolor
äfvensom läkare och vetenskapsmän deltogo med värme i
förhandlingarne, och mötet säges hafva hos de många deltagarne leitnat det
bästa intryck.
8. Förklaring af mönstren.
De mönster, vi här lemna våra läsare i färgtryck, äro iemtade
af hängkläden från Bleking och Skåne samt hafva användts rf
Handarbetets Vänner till de mycket omtyckta gardinerna af »opphemta
väfnad». Mönstren, i tvinnadt ylle- eller bomullsgarn på blekt eller
oblekt linnebotten, hafva ordnats i grupper så, att N:o 3.
omgifvet med l1/-) tums mellanrum på ömse sidor af N:o 1 utgjort en
grupp; N:o 2 ensamt med 4 tums mellanrum på ömse sidor clen
andra, hvilka grupper omvexlande fyllt den 7 qv. breda viifven. Den
sålunda tvärrandiga, rikt smyckade gardinen har kantats med en smal,
ouppskuren, i tumsbreda toffsar alknuten frans i mönstrets färger,
samt draperats med mönstersirade omtag, kantade med samma slags
frans. Mönstren kunna äfven utföras med nål på vanlig mönsterduk
i två eller flera färger för olika ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
