Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
hvad är det då väl, hon hos honom älskar? Det är det manliga
idealet, manligheten in abstracto, hvilket hon, ehuru med orätt,
tror vara i honom förkroppsligad. Det är ej honom, ej hans
person, hon älskar. Hon känner honom icke, kan följakligen
ej älska honom. En följd häraf är, att hennes förhållande till
honom kommer att lida brist på det, som utgör särskilt den
äktenskapliga kärlekens oundgängligaste förutsättning —
förtroligheten. Det är hennes skuld lika mycket som hans, att
en sådan förtrolighet aldrig kommit till stånd makarne
emellan, ty hon vill tydligen ej sätta sig på en förtrolig fot med
sin man. I allt, från det största till det minsta, bär hennes
beteende emot honom prägeln af förställning och lögnaktighet.
Knappt ett ord yttrar hon till honom, som kan sägas
innehålla hela sanningen. Skall hon bedja honom om en tjänst för
sig eller andra, kan det omöjligen ske på öppet och ärligt
sätt, smickret och lögnen måste alltid vara med. (T. ex. då
hon i första akten skall rekommendera fru Linde till en plats
i aktiebanken). Må nu vara, att hon haft eller trott sig hafva
skäl till att utan sin mans vetskap förskaffa medel att rädda
hans lif. Att denna hemlighet förefinnes makarne emellan
utgör ej ett ämne för hennes ledsnad, hon känner ej deras
samlif stördt deraf, tvärtom hon finner däri en njutning. Hon
skyr äfven sedermera, då hans lif är utan fara, att för honom
yppa verkliga förhållandet. Hon fruktar, att hans
själftillräck-lighet, eller hvad hon kallar hans själfkänsla, detta hans värsta
fel, som hon bort göra allt för att förtaga, därigenom skall
såras, och deras sammanlefnad störas, ehuru hon snarare tvärtom
däri hade bort se ett medel att vinna den fört-rolighet och den
känsla af ömsesidigt beroende, som äro förutsättningarne för
all äktenskaplig lycka, men som man förgäfves söker i hennes
och hennes mans sammanlefnad.
Saknar nu Nora denna åtrå efter förtrolighet med mannen
så kan med skäl sägas, att hon ej älskar honom i ordets dju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
