Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
jat vika, håller man sig fast vid bokstafven, den yttre formen.
Man ordar vida om löftens helgd, om trohet in i döden, sedan
kärleken slocknat, liksom vore det i sin ordning, att den skall
slockna, för att efterträdas af den döda formen. Man
besinnar ej, att ett sådant äktenskap är från början till slut
osedligt. Det knn icke här vara vår uppgift, att uärinare utreda
den frågan, när en person, som lefvat eller trott sig lefva i
ett äktenskapligt förhållande till en annan, kan anses hafva
giltiga skäl att bryta detta. Så mycket synes oss gifvit, att,
om en sådan handling, för att vara etiskt kräfd och berättigad,
skall motiveras däraf, att äktenskapets nödvändiga
förutsättningar saknas, så måste åter själfva denna omständighet bero dels
på vigten af de sidor i äktenskapet, med afseende på hvilka
brist förefinnes, dels på graden af den visshet, med hvilken
man funnit, att den verkligen är förhanden. Blotta den
omständigheten, att brist och kanske en ganska väsentlig brist
röjer sig i makarnes förhållande till hvarandra, kan endast
motivera ett allvarligt sträfvande att söka afhjälpa denna brist,
såvidt detta är möjligt. Ej häller kan blotta tillvaron af
tvifvel på de äktenskapliga grundvilkoret förhandenvaro motivera
annat än en grundlig och genomgående själfpröfning, något,
som icke blott icke hindrar, utan fasthällre förutsattes för ett
sant äktenskapligt lif, om man än icke kan glädja sig åt eller
berömma, att denna själfpröfning företages först efter
äktenskapets ingående. Först då, när man kommit till full visshet
om, att den nödvändiga och grundväsentliga förutsättningen
för ett äktenskapligt lif saknas, och så saknas, att den ej
genom fri vilja kan vinnas, först då har man rätt, men också
pligt att bryta en förbindelse, som ej kan få annat än en
osedlig karaktär eller åtminstone fresta till osedlighet *). Men när
*) Utan att pà något sätt missförstå den ärade förf:ns uppfattning
a£ detta moment i dikten, hvilken uppfattning vi i allt väsentligt dela, vilja
vi dock påpeka att hans sista yttrande löper fara att misstydas af de
många i vår tid, hvilka förmena att första plötsligt uppflammande lidelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
