Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
kastc omskiftningar. Deri söker mindre likheter, än den
frammanar motsatser, och der likheten uppsökes ter den sig alltid
mångfaldigt sammansatt i en sådan grad, att tvenne bildserier
kunna synas motsatta då de egentligen äro jämnlöpande. 1
detta starka språk finnes ingen s. k. bombast, bilderna
öfverträffa ej ämnet, ty känslan sjelf är mycket starkare än sina
uttryck. Derföre är här stil i hvar rad, ty hvar rad är en
personlighets nödvändiga uttryck. Bilderna kunna förefalla
temligen långt aflägsna från ämnet, men dock aldrig sökta,
ty tanken har genom ett språng närmat dem, och de synas
aldrig öfverflödiga, ty alla ordnas så att de utlöpa i en
gemensam tankes spets.
Efter en omfattande analys af skaldinnans bildspråk och hennes
förhållande till de olika diktslagen öfvergår granskaren till en framställning af
hennes egendomliga sätt att för diktens ändamål begagna bilder ur konsten
och naturen, framför allt menniskonaturen, samt t.ill hennes egentliga
naturskildringar.
Granskaren framhåller derefter de alldeles oomtvistliga och icke blott
pä ringaktning för formen beroende bristerna i E. B. B:s diktning. Den
största af dessa anses vara frånvaron af humor, ehuru detta engelska
nationaldrag i hennes brefvexling framträder på ott synnerligen älskvärdt,
sätt.
En af de finaste tolkar af humorns väsen, Börne, kallar
känslighet och hån humorns tilldragande och frånstötande pol,
mellan hvilka ligger nollpunkten, eller kärleken, der båda
blifva humor. Och med tillämpning af denna sats på E.
B. B:s poesi, eger den visserligen polerna men finner
sällan nollpunkten. Ty ehuru hennes verldsåskäduing särskildt
kännetecknas af kärleken som grundidé, skall man finna att
denna kärlek på helleniskt sätt omedvetet med sin sympati
omfattar det sköna och stora framförallt, ehuru den anser
hela naturen värd kärlek; man skall finna att hennes optimism,
hennes hopp om menskligheten mera afser den slutliga
harmonien än den närvarande disharmonien. Hon var så känslig
för sanning, godhet och skönhet att hon äfven lidelsefullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
