- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
177

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25. Thekla Knös.

Den 10 April 1880 var en liten krets af vänner samlad
på Upsalas kyrkogård. Tysta och med tårfulla ögon stodo
de der med blommor och kransar i händerna kring en
nyöppnad graf. Aftonsolen förgyllde i sitt nedgående himlen
med ett rosenrödt skimmer och en sval vårvind susade i de
ännu ej lofvade trädkronorna. Snart syntes ett litet tåg,
förande en kista höljd med kransar samt följd af några äldre
och yngre män, komma den långa gången uppföre. Kistan
sänktes stilla i jorden, blommorna och varma tårar föllo der
öfver. Geijers 1 jlifliga, sång »Stilla skuggor breda sig i qvällen
klingade, sjungen af unga friska röster, och jorden slöt sig
öfver ännu en medlem af en fordom glad och andligt rik

o tr>

krets, i Upsala.

Hvem egnades dessa tårar och denna hyllning? — En
mild, begåfvad och älskande varelse, som förr utgjort många
vänners glädje och som, sedan hon i flera år varit skild från
dem och sitt barndomshem, nu på detta sätt återkom.

ITar du hört Thekla Knös nämnas? Har du kanske
kastat en flyktig blick på titeln af de böcker, som bära hennes
namn — som författarinna — poesier, sagor, berättelser, men
ej kommit längre? Slå upp dem, läs i dem, och en aning
om hennes skära, kärleksfulla väsende, skall gå upp för dig.

Men hvad hon var som författarinna, är så sammanväfdt
med hennes personlighet, med hvad hon var som menniska,
att du kanske ej skall förstå den ena utan den andra. Ofta
dömma vi skeft och ytligt om menniskor och deras lifsgerning,
genom att vi ej veta ur hvilken rot de vuxit, hvad luft de
andats i hemmet och hvad omständigheterna medverkat, likt regn
och solsken, till deras utveckling. Att följa en sådan utveck-

Tidslcrift Jur Hemmet. 22:dra nr g. 4:<le höft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free