- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
182

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•182

Hvad jag mins en Söndag, då Herr Doktorn döpte en
ung jude!

Ja! utropade jag, det var en pingst, kyrkan var klädd
med löf och syrenerna blommade.

Ja, ackurat, inföll Enby-Mor, glad att jag kom ihåg det.
Hon var liten då, likvisst. Si juden, han satt baklänges närdåm
åkte te kyrkan, men när han kom tillbaks, si då åkte han rätt.

Hon ansåg detta tydligen vara af symbolisk betydelse
och af mycken vigt. Jag slog uti ett glas vin och hon
drack en skål så varm som vid någon fest, fast vi icke
höllo tal. Kom till Viks park, der är det så vackert, sade
hon, i det hon lagade sig att gå, men glöm inte att helsa på
hos Enby-Mor; min stuga ligger tätt invid parken. Vi
skakade hand och skildes åt» — —.

Åkers prestgård ligger ej långt från det gamla
herresätet Vik, tillhörande den grefliga Essiska familjen. Naturen
är här, som oftast i Upland, temligen stenig, grå och kal,
utom invid Mälarens strand, der yppigare löfskog vanligen
uppträder. Prostgården låg på ett gärde, blott omgifven af
några träd på gården, och ville man njuta af vacker natur,
gick man till den stora parken omkring Viks slott, der
Mälaren badade stranden och höga träd beredde skugga. Thekla
talar om huru hennes mor förskönade prostgården och yttrar:
»Det var ingen lätt sak att skapa om den kala gråsteusbacken till
en trädgård. Men det lyckades ändå och prostgården blef
en oas i den osköna nejden. Ett eget behag hade denna så
kallade trädgård, som inneslöt berg och äng. Hvitblomrniga
körsbärsträd skuggade små förtroliga bergskamrar, der man
hvilade på mjuk mossa. Regnet bildade små insjöar i berget,
nattvioler doftade och smultron rodnade bakom stenarna.
De nyplanterade mandel- och syrenbuskarna visade snart
sina blommor och rodnande nyponbuskar tittade fram bakom
en och annan gran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free